……………av alla våra attraktiva turistmål är Gekås Ullared. Det är en otrolig omsättning på 4.3 miljarder kronor (2012), det är summan som populationen spenderar på detta gigantiska köpcenter. Och det är givetvis inte en chans, eller i det närmaste en omöjlighet för zoo, nöjesfält, hembygdsgårdar och sevärdheter att konkurrera med en sådan jätte. Den statistiska genomsnittskunden som besöker detta halländska köpcenter är en kvinna, 43 år gammal, som har kört 23 mil enkel resa för att stanna på mer än fyra timmar i varuhuset. 98 procent av besökarna återvänder till varuhuset till Gekås. Och 80 procent av besökarna har varit där mer än fem gånger tidigare.”Gräset är grönt där man är, bara man vattnar det.” Citatet av en okänd tänkare kan nog passa in både Ullared och många andra välbesökta attraktioner i vår verklighet. Somliga platser får det att vattnas i munnen på besökarna bara de tänker på till exempel detta tempel i konsumtionssamhället. Där det finns allt och till och med litet mera än på andra platser. Ibland är självklarheter inte helt lätt att se med enbart blotta ögat. Man måste få distans till ett sådant vardagsfenomen för att kunna uppfatta dess rimlighet helt och hållet. Som till exempel det faktum att IG Nobelpriset härom året i kategorin medicinpris gick till ett forskarlag som gjort den häpnadsväckande upptäckten att den vanligaste yrkesskadan hos svärdslukare är – just det – ont i halsen!
Medicin- och vårdkostnader är som bekant idag en tung ekonomisk post för alla aktörer. Alltså både nationer, landsting och kommuner. Allt flera människor får vällevnadsrelaterade sjukdomar. Många behandlingar och behandlingsidéer har en blygsam kunskap eller evidens för både resultat eller samhållsekonomiska kostnader. Till exempel finns det siffror som antyder att USA har upp 40 procent i onödiga utgifter inom en del av sin vård. Varje år opereras det in 500 000 knäledsprotester och 250 000 höftledsproteser i denna världsledande nation. Många av dessa skulle säkerligen kunna undvikas med en bra förebyggande vård med information om artros sjukdom. Att lära människor budskapet och värdet av att rörelse och belastning är nyckeln till en bättre ledhälsa. Det grekiska ordet artros betyder förresten sjuk led. När det gäller ledläran så är det som det klassiska citatet av Marilyn Monroe. ”Det finns ingenting att vara rädd för mer än rädslan.”
Enligt ett aktuellt statistiskt underlag så beror två procent av all sjukskrivning i befolkningen i konungariket Sverige på knäledsartros. Så det finns en god anledning att trolla med knäna så att flera medborgare kan bevara sin rörlighet och tåla belastningen av den egna kroppstyngden. Att klara av att köra sin tunga kundvagn med varor på storköpet är en bra och intressant test för många. En instabil knäled med vikningstendens ger ofta utslag när kundvagnen körs i affären.
Vi framlever våra dagar alltsom oftast med att inte införliva nya och nygamla kunskaper i vardagen. Förhoppningsvis kommer följande nya innovationer att komma till användning av en bred population. Att rödbetor ökar prestationsförmågan är spännande och stärkande. Nitratet som finns i grönsaker, bland annat i rödbetor och spenat gör att cellerna kan utnyttja syret mer effektivt. Ännu större glädje kan mänskligheten få av den brasilianska forskningen som visat att vatten kan renas av bananskal. En fransk professor har ägnat sig åt fältstudier på Bretagnes stränder och dragit den slutsatsen av sina studier att kvinnor som tatuerat sin svank är mera lättfotade än övriga. Hans tankebanor förefaller korsa ett mobilföretags som i sin undersökning kommit fram till att, vi ägnar 2 timmar om dagen åt vår smarta telefon. Och en timme och 37 minuter år vår partner. Undersökningen säger ingenting om oss som inte har en smart telefon, alltså precis som professors som studerat tatueringar i svanken. Kan de missat något väsentligt i sin iver att på ett jävmässigt vis presentera sin bild av sanningen?
Men det finns givetvis alltid hopp att finna! Harry Martinsson är en av de främsta författarna i landets historia. Han får stå för veckans hoppfulla slutord. ”Hoppet måste i vår tid produceras. Det finns inte mer att få färdigt.”
P.P