…………….. det är förstås midsommaren, som även är detsamma som landets egentliga nationaldag. Med en enkel och välsmakande meny. Färsk potatis och sill och jordgubbar. Lätt lagat och svårt att misslyckas med denna måltid. Samtidigt en viktig helg för handeln. Det kommer att säljas mat och andra dagligvaror för 7,3 miljarder kronor under midsommarveckan, enligt en prognos som HUI Research gjort på uppdrag av Svensk Handel. Det är 800 miljoner mer än en vanlig vecka i juni. Det är en smaksak vilket som är viktigast, färsk potatis och sill eller jordgubbar? Hälsosamt och nyttigt är det definitivt midsommarmaten.
Jordgubbarna tillhör familjen rosväxter. Namnet syftar både på plantan och på bäret. Ur vetenskaplig synvinkel anses inte jordgubben vara ett bär utan ett fruktförband med nötter. Det är alltså en slags skenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten. När jordgubbarna introducerades i Sverige på slutet av 1700-talet kallades de ananassmultron på grund av sitt latinska namn, Fragaria ananassa. ”Gubbe” är från början dialektalt och skall betyda liten klump. Normalt består en jordgubbe mest av vatten, hela 89 procent. Sedan finns det cirka 5 procent socker, 0,5 procent fetter, drygt 2 procent cellulosa samt fruktsyror, salt och äggviteämnen.
Jordgubbarna är som godast just denna tid. Varje år kommer frågan om varifrån de aktuella jordgubbarna kommer? Jordgubbar är inte heller helt lättodlade. De kan angripas av ett flertal växtsjukdomar och insektsangrepp. Därför är de ekologiska jordgubbsodlingarna små och få och antalet bekämpningsmedel i de konventionella odlingarna många. Både i Sverige och övriga EU-länder. Enligt en rapport från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ligger jordgubbarna högt upp på listan över livsmedel som innehåller rester av bekämpningsmedel.
Det finns många anledningar till att äta sill. Bland annat så minskar den risken för hjärtsjukdom. Inlagd och färsk sill, innehåller hela det rekommenderade dagliga intaget av omega 3-fett per portion, 100-150 g. Det är särskilt viktigt att barn får i sig fettsyran som bland annat behövs för att till exempel hjärnan ska utvecklas normalt. Studier visar att det goda kolesterolet, HDL, ökar i blodet hos människor som äter mycket sill, en markör som bland annat kopplas till minskad risk för hjärtsjukdom. Sill innehåller också mycket vitamin D, selen och vitamin B12, ämnen som de flesta behöver få i sig mer av. Sill är ett bra miljöval, forskare menar att det skulle vara mer resurseffektivt att äta mer sill, i stället för att som nu, mala ner fångsten till fiskmjöl som bland annat går till uppfödning av lax. Sillen är en social varelse som ständigt förenar sig med nya smakvänner. Senap, vitlök, ansjovis, tomat, dill och brännvin är några exempel på lyckade sammanträffanden. Sillen är god året om och gör sig lika bra på påsk- som på midsommar- och julbordet. "Visst blir man klokare med åren, men alltid ett par år för sent." Citatet som har en okänd upphovsman är lämpligt för sillen eftersom vi anses bli smartare av att äta fisk. Det tar också ett antal år för somliga att uppskatta sillen som en läckerhet, därför blir vi kanske visare med åren.
Veckans matnyttiga slutord hämtar jag från Giorgio Pasetti. "Den nyttigaste gymnastikövningen är att resa sig i rätt tid från middagsbordet."
P.P