Att lägga på ett kol........

…….är ett populärt ordval när det gäller att försöka få ut en större kraft och träningseffekt hos våra aktiva! Kol är universums fjärde vanligaste grundämne, endast väte, helium och syre är vanligare. "Kol" är också en beteckning på ett antal bränslen i fast form, med en hög andel av grundämnet kol. Inget av dem utgörs dock av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På de flesta andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska och Kohlenstoff (grundämnet) respektive Kohle (bränslet) på tyska. Det är alltså vårt svenska språk som en något futtigare möjlighet att lägga på rätt kol i slutspurten. Det finns en uppsjö av spännande idrottscitat som har kommit till i ett ögonblicks verk när man anstränger sig till det yttersta. Bosse Hanssons citat är litet ovanligt. ”Det kan bli droppen som knäcker kamelens rygg.” Det är angeläget för oss även i vardagen att ta i litet exra ibland. Enligt modern forskning finns det rön som tyder på att om man vill undvika demens ska man hålla sig mentalt och fysiskt aktiv. Det är ingen sensation men det som är tydligt i detta är att det kommer allt fler studier som bekräftar detta faktum. Rökning och brist på sociala kontakter ökar risken för Alzheimers sjukdom. Rökning får blodkärlen att åderförkalkas, vilket ökar risken på skador på blodkärlen i hjärnan, och detta kan leda till demens. Det är klart att historien är fulltecknad av människor som levt tvärtom mot alla råd och rön och blivit gamla och framgångsrika. Winston Churchill är en som avskydde motion och älskade konjak och cigarrer! Apropå språket så det aldrig fel med ett citat av Robert Storm Petersen. ”Det är lustigt att med de relativt få ord som finns i språket går det att säga så mycket dumheter.”

Ett glas vin anses bara en nyttigt för kärl och hjärna enligt forskare. Vad är det i järnet som ger järnet? Denna eviga fråga ser ut att vara nära en lösning idag! Japanska forskare har den första vetenskapliga förklaringen till en av de mest välkända tumreglerna när det gäller att passa ihop vin med mat: Rött vin till rött kött och vitt vin till fisk. Forskarna rapporterar i American Chemical Society´s (ACS) tidskrift Journal of Agricultural and Food Chemistry, att den otrevliga eftersmaken som kan uppstå när man dricker rött vin till fisk beror på naturligt förekommande järn i vinet. Takayuki Tamura och medarbetare bad vinkännare att smaka 38 röda viner och 26 vita tillsammans med musslor. Järninnehållet i vinerna varierade och det visade sig att de med högt järninnehåll gav en starkare metallisk eftersmak. Den dåliga smaken minskade dock när forskarna tillsatte ett ämne som binder järn i vinet. Resultaten tyder på att järn är nyckelfaktorn till den metalliska eftersmaken. Det finns alltså undantag, vissa röda viner går bra till fisk. Det är järnet som är svaret på vad som ger smaklökarna liv. Att fresta sina smaklökar och att spendera kan man göra på olika sätt. George Raft har sagt följande. ”Av tio miljoner dollar spenderade jag större delen på spel, kvinnor och alkohol. Resten slösade jag bort.”

Det räcker att öppna munnen så kan vi snart få besked om alla åkommor hos en människa. Sambandet mellan munhälsa och olika sjukdomar har fått ett stort vetenskapligt intresse på senare år. En röntgenbild på av dina tänder kan nämligen visa eventuella tecken på sjukdomar som benskörhet, hjärt- och kärlproblem, eller på ett förestående benbrott till följd av att skelettet börjar bli urkalkat. Och tandlossning kan varna för hjärtsjukdom, diabetes och till och med cancer. Så din mun säger allt! Det känns som om människan lever som ett kretslopp. Under sin första tid så utforskar hon omvärlden med att smaka på allt. Och i slutet av sitt liv så kan vi se säga att din mun säger allt – även här handlar det om en ordlös kommunikation som i begynnelsen. Många bergfasta åsikter har fått modifieras under årens lopp. Ett sådant är detta citat av Dr Ian MacDonald, 1963. ”För de flesta människor har rökning positiva effekter.”

Med alla olika vulkaniska utbrott och andra rörelser i jordklotets kontinentalplattor har vi förstått hur sårbara vi är för naturkatastrofer. El och vatten är det basala i vår tillvaro. Vi har svårt att reda oss utan dem. En kilowattimme räcker i 25 timmar om det är en 40 watts glödlampa som är tänd hela tiden. Det räcker även till dammsugning i en timme. Eller ett bastubad i tolv minuter. Den största delen av vår hushållsenergi går åt till uppvärmning. ”Hugg veden själv så värmer den två gånger.” Det är givetvis ett koncept att tänka på för den som vill spara el. Enligt tillförlitlig statistik så är Sverige ett högkonsumentland när det gäller el. Vår elförbrukning är 15 238 kWh/år per person. Siffran är från 2007 och är säkert betydligt högre idag. Om vi jämför med några andra länder i samma statistik så ser vi att vi är på topp. Haiti har 31 kWh/år. Kina visar upp 2 346 kWh/år. USA har 13 616 kWh/år. El behöver vi också för en kopp te. Den eviga frågan om skillnaden mellan grönt och rött te är egentligen ganska enkel. Grönt te kommer från vanliga tebuskar men är inte jäst och innehåller mindre koffein är svart te. Rött te kommer från roiboosbusken som växer i södra Afrika och är koffeinfritt. Båda tesorterna anses vara rika på antioxidanter. Koffein har ju i senare forskning visat sig vara riktigt bra för musklerna. Både lindrande och effekthöjande. Enligt senaste uppgift så äter vi i dagens Sverige cirka 5 frukt och grönt om dagen. Vilket anses ge tillräckligt med vitaminer, antioxidanter och fibrer.

Avslutningsvis när huvudet är ockuperat av snor och undertecknad har den värsta förkylningen på år och dag så kan det passa med ett citat av Björn Ranelid. ”Livet är en skål med frukter som människan plockar från olika träd. Några av dem måste man äta direkt efter det att man skördat, medan andra mår bäst av att ligga och mogna i soljus eller förvaras i svala utrymmen. Man finner hårda och mjuka skal, saftiga fruktkött av sötma eller beska och sura smaker. Taggar och törnen på höljena skyddar ofta de allra läckraste innandömena.”

P.P