…….tar saken i egna händer och ser till att det händer något. För att handfast visa en kompassriktning krävs en handkraftig aktion. Små händer fattar många gånger mycket mer än stora händer om både det ena och det andra i en händelseutveckling. Händer är ett av våra viktigaste instrument för att utföra en handling. Att fatta och dra sina egna slutsatser gör livet lättare och ökar din självständighet. Det tyska ordet för fingertoppskänsla är överlägset vad det svenska språket har förmåga till. För det första handlar det om känslan av att känna att man kan känna det som känns. Igenkännandets glädje är belöningen när fingerblommorna får botanisera och finna nygamla strukturer. Det är vanligt att hantverket nedvärderas eller missförstås som något rent mekaniskt och manuellt. Men hantverksskickligheten är inte bara till hjälp för en människa att förverkliga sin vision; den tillåter honom eller henne att också föreställa sig resultatet av sitt arbete. ”Knåda din deg och du glömmer dina sorger”, är citat från en okänd mästare. En person som kan sitt hantverk har rikare valmöjligheter än en som inte kan det. Det intressanta med händer är att även när vi använder våra händer till att beskriva händer så händer det inte så sällan att verkligheten överträffar dikten. Handens möjligheter har förmodligen fått sin största rättvisa med denna dikt ur Dikter om ljus och mörker, 1971 av Harry Martinsson. Poemet är i klass med känslan som det ger att sitta med en full hand i poker!
MÄNNISKANS HÄNDER
Händernas erfarenhet är beröringen
deras liv bland tingen är mångfaldigt,
fullt av tysta innehåll.
De hör inte men är med i vibrationer.
De ser inte men vet hur det är i mörka källare.
När sammeten skall värderas är de där,
och slipstenen och liveggen provar de tyst.
De behöver inte låta eggen bita till.
De känner med lätt beröring stålbettets skärpa.
Hur har de hunnit samla alla sina fina erfarenheter
av ull och grus, av fjun och stål,
av glatta ytor och av taggig tistelboll,
av smidig talk och av alla sorters mjöl.
Deras register är oerhört
från glansigt silke till grova säckar,
från sträva filar och rivjärn
till de nyföddas glatta naglar
och beröringsglansen på evighetsblommor.
De lever i känselns land där beröringen är allt
och där beröringens gåta slår sin mellan nerv och själ.
Men i fjärilsvingens stoft finner de sin gräns.
P.P
