Tallriksmodellen är realistisk....

 

…..eller är det bara en myt? Ja, det är frågan om man skummar i boken ”Den hemlige kocken” av Mats-Erik Nilsson. Han upplyser oss om det faktum att ingen industri lurar oss så mycket som livsmedelsindustrin. Följande innehållsförteckning är vad som förekommer i en vanlig produkt i våra kök. Bensen, fosforsyra, lut, blekmedel, natriummetylat, bensin, nickel och metanol, nej, det är alltså ingen bomb utan några av de kemikalier som används vid framställningen av margarin. Produkten som kanske mer än något annat är symbol för förra århundradets framsteg på det livsmedelstekniska området. Enligt Nilsson så är det mycket som tyder på att margarin kan orsaka cancer, allergier och hjärt- och kärlsjukdomar. ”Vi har aldrig vetat så litet om mat som nu. Vi har massor av kokböcker, det är fullt med matlagningsprogram i tv, men i själva verket vet vi väldigt litet om den mat vi äter”, säger Mats-Eric Nilsson. Jean Jacques Rousseaus anade redan på sin tid för hundratals år sedan vad som skulle komma att bli människans lott bland djuren på jordklotet. "Det strider uppenbarligen mot naturens lag att en handfull människor drunknar i sitt överflöd medan den uthungrade massan saknar det nödvändigaste."

  

Nobelpristagarna kommer att tillkännages denna vecka. Sverige hamnar åter i blickpunkten tack vare krutgubben Alfred Nobel. Det är alltid lika spännande och intressant vad som har varit detta års mest uppseendeväckande vetenskapliga framgång. Oftast så ligger själva upptäckten och arbetet åtskilliga år tillbaka i tiden innan belöningen kommer. Människans drivkraft är stark. Inte bara att vinna ekonomisk vinning och status. Det finns fortfarande i vår övergödda tid människor som brinner för att finna svar på gåtor i vår tillvaro. Det märkliga i detta sammanhang är att ju flera svar vi får i forskningen, desto flera nya frågor väcks. Nya rön som blossar upp som något sensationellt är ofta gammal beprövad huskur. För att plocka från veckas smörgåsbord av forskningsdata så kan jag välja följande. En grekisk studie visar att grönt te gör cellerna glada. Livsmedelsverket rapporterar att det är nyttigt att äta fisk. Om konsumtionen ökad så kommer hjärt- och kärlhälsan förbättras och förekomsten av benskörhet minska till följd av höjt intag av D-vitamin. En stor amerikansk studie har visat att förelåg 26-procentig ökad dödlighet hos personer med D-vitaminbrist. Konklusion av dessa sanningar torde vara att det är bra att solbada och kanske fiska samtidigt! Från Maryland kommer inte bara kakor utan en del annat matnyttigt. Forskarna vid National Institute of Health i Maryland har nämligen kunnat visa att injektioner med C-vitamin hämmar cancer. Visserligen var det möss som hade dessa vanliga cancerformer men i alla fall lovande resultat. John Steinbeck fick ju nobelpriset i litteratur för sin novell Möss och människor som huvudverk. Så sambandet är kanske större än vi tror. Båda grupperna är ju rov- och skadedjur med samlarambitioner. Mössen har även fått smaka på rött vin. Det visade sig att ämnet Resveratrol som finns i druvskal liksom blåbär, lingon, tranbär, rabarber och jordnötter är hälsosamt. Det ger i alla fall våra försöksmöss både en bättre hjärthälsa, ökad bentäthet och bättre muskelmotorik.

 

Det finns även ett alternativt nobelpris som brukar finna duktiga och mindre omtalade pristagare. IgNobelpriset är ett sådant prestigefullt pris – det betyder såsom antyds på engelska motsatsen till nobel – alltså typ simpel, vanhedrande, tarvlig. Årets pristagare i fysik har löst ett stort vardagsproblem för många. De två amerikanerna Dorian Raymer och Douglas Smith har med en matematisk modell kunnat visa varför sladdar till hörlurar och julgransbelysningar, hårstrån och andra strängar har benägenhet att trassla ihop sig och bilda knutar. Topologi kallas det här matematiska området och jag är klart intresserad eftersom jag ser problemet även med sladden till internetkopplingen bland annat. Kemipriset var lika spännande det. Två forskargrupper, ett från USA och från Puerto Rico, har visat att coca-cola har en spermadödande effekt. Den andra forskargruppen som delade priset består av kineser och kommer från Taiwan. De har visat motsatsen: spermier tål coca-cola alldeles utmärkt. Detta är enligt mig en synnerlig god forskargärning; så motsägelsefulla är resultat ibland. Ekonomipriset gick till en grupp amerikaner som visar att magdansöser får olika mycket dricks under sin menstruationscykel. Mest pengar får de under ägglossningen. Men för magdansöser som använder p-piller är det ingen skillnad. ”Underskatta inte värdet av att göra ingenting, av att bara ströva omkring alldeles ensam, lyssna på allt som man inte kan höra och bara ha det bra.” Finns det egentligen någonting som är bättre än Nalle Puhs goda råd?

 

Det finns 148 bokstavskombinationer som enligt Vägverket inte får förekomma på bilarnas registreringsskyltar. Många av dessa ord används desto flitigare av klottrare med bristfällig ordbehandlare och av många människor vid tillstånd av ilska, smärta och annat obehag. Men det finns hopp runt hörnet. Nu har både Pepsi och Coca-cola i olika samarbeten bestämt sig för att satsa på stevia, ett naturligt sötningsmedel som utvinns av en ört som växer vilt och odlas i Latinamerika, Kina och runt Medelhavet. Steviabladen är hundra gånger sötare än socker. Bladen är dessutom både kalori- och kolhydratfria. Ja, och för oss blåögda och naiva konsumenter återstår bara att se vad mössen tycker om ämnet innan vi får ta smällen. Dalai Lama har sagt ett citat som alltid har sin plats. ”All framgång måste vägas mot priset att uppnå dem.” Nu är det bevisat att tro kan lindra smärta. För mig som inte tar bedövning för att dra ut ett antal visdomständer är det ingen stor överraskning. Men det är det säkert för många andra. Forskare vid Oxfords universitet har kommit fram till att religiösa kan blockera smärta. I testerna fick tolv katoliker och tolv ateister elchocker medan de tittade på en målning av jungfru Maria. Katolikerna lyckades stänga av stora delar av smärtan. Eftersom hjärnan röntgades under tiden så upptäckte forskarna att katolikerna aktiverade delar av hjärnan som är sammankopplade med att hantera smärta. Katolikerna kände mindre smärta när de tittade på tavlan med jungfru Maria jämfört med Leonardo da Vincis tavla Dam med hermelin. Som ateist så har jag provat att föreställa mig att se vacker skog för löpning med god effekt. Att studera djurs smärta är allt populärare. Det förefaller enligt de senaste studieresultaten att råttor mår bättre av smärtlindring med narkos än med injektioner. Att även djur har människors känslor är en klassisk kunskap sedan Fablernas Värld. Olikheter förekommer förstås precis som det gör för andra olika kultur bland människor, till exempel traditionen i olika idrottslag hur man tacklar tacklingar. En del faller ihop, andra tar sig till sitt avbytarbås innan de faller ihop. Det senaste för att inte visa svaghet inför motståndaren. ”Det är inte alltid lätt att upptäcka att djur har ont. Djur som är bytesdjur, till exempel får och råttor, kan inte alltid visa att de har ont eftersom det gör dem sårbara”, säger veterinären Patricia Hedenqvist. Om några dagar vet vi allt om årets ädla Nobelpristagere och deras upptäckter samt intressen för övrigt i livet.

 

Två mil om dagen gör människokroppen glad. Och framförallt om detta sker löpande, gärna barfota. Detta är bra för både kropp och knopp. Om vi vill träna vår hjärna så behöver vi utsätta den för nya utmaningar. Dessutom ökar antalet hjärnceller hos möss som springer i vatten men inte hos de möss som simmar. Skillnaden är förmodligen en att löpande belastar fotsulorna och det ger även en central effekt. I väntan på Nobelpris så kan vi fortsätta att fundera över finanskrisen i världsekonomin. Kan vi lita på bank och politiker? Jag tycker att det är tveksamt. Det är synd om de amerikanska skattebetalarna som får ta kostnaden för spekulanterna och rädda nationen. Detta citat av Herbert Hoover kan vara en vägledning. ”Välsignade vare de unga, ty de skola ärva statsskulden.”

 

P.P