……..är förmodligen nästa steg att ta för Syrianska IF. Laget är bara några stenkast från att redan vara bästa fotbollslaget i Västerås. Jag förutspådde detta scenario för flera år sedan att år 2009 är laget bästa lokala fotbollslag. ”Snön faller och vi med den”, är några ord hämtade från en text av Ulf Lundell. Mannen och myten som är en levande legend och har gjort flera texter som kommer att leva kvar om hundra år än alla övriga dagsaktuella svenska artisters tillsammans. Han inledde sin spelning i Västerås nyligen med att säga att senast han spelade i den här staden så slogs folk i publiken med varandra. Så har vi det här i verkligheten. Aktuella oroshärdar i världen är alltid ett aktuellt tema att fundera över. Förutom de vanligtvis uppmärksammade kända platserna som till exempel Georgien, Cypern och ett antal länder till så finns det även oroshärdar i närmiljön. Ett antal fotbollslag och några få hockeylag har det här problemet på sin dagordning. Jag kallar det en karaktärstörning, en sjukdom hos aktörerna som håller på med sabotage mot idrottens idé. Troligen krävs det en lagändring för att den som vill se sitt lag som ett lag och inte som ett brottmål. En fråga i detta sammanhang är varför är vi så fega? Jag menar alla andra hyggliga medborgare som inte accepterar detta beteende men finner oss i situationen. Jag tror absolut inte att det är som följande citat av Will Rogers. ”Allting är roligt så länge som det drabbar någon annan.”
Men givetvis finns det undantag överallt, och även i våra kretsar. Våra mest folkkära lokala lag Syrianska IF och Skiljebo SK som gjorde upp om seriesegern i division två är så gott som helt befriade från dessa mentala kalhyggen som är felprogrammerade i sin hårddisk. Därför fick vi som häckar på Wenströmska idrottsplatsen i alla fall en riktig glädjefest och antivåldsmanifestation för laget och deras anhängare när seriesegern säkrades i sista hemmamatchen. Det förekom inte det minsta kurr eller ens surr mot domare respektive gästande lag och deras fans, bara dans och glädjefnatt. Surt blev det säkert på ett och annat håll här i bruksorten Västerås efter Syrianskas serieseger. För samma natt vandaliserades Syrianska idrottsföreningens fotbollsplan av någon som förmodligen av misstag råkade forcera ett stängsel med sin bil och därefter spinna loss på arenan och framförallt hemmalagets avbytarbås. Det är sådana små händelser i vardagen som ger någon ung och morsk man en rik upplevelse i en annars ganska tillintetsägande tillvaro. För oss som är mindre roade av den här typen verksamhet kostar det tid, pengar och en massa arbete för att återställa skadegörelsen. Att Syrianska sedan gör en mycket slät figur i sista matchen och förlorar mot seriens klart sämsta lag (Heby) med klara siffror i den sista för laget betydelselösa matchen är illa, tycker jag. Det visar att laget är trots allt kanske är ett typiskt Västeråslag, vilket är detsamma som ihåligt! Men den här andan så blir det fritt fall nästa år! Jag tycker synd om Hudiksvall som åker ur på Hebys bekostnad. Men upprustningen av truppen har startat med att knyta till sig flera klasspelare och stärka sin organisation. Det är självklart att alla som får frågan om att byta en blek vårfärg på tröjan mot starka höstfärger kommer att känna sig smickrade och får svårt att tacka nej. Västerås är en stad med ett kallt kulturklimat och de flesta mår väl av värme, och här finns värmen.
Det är människorna som gör världen. Det är individerna som gör ett kollektiv. Det är delarna som gör en helhet. Vi är vad vi gör, inte vad vi vill göra och vara! Och här har Syrianska IF lyckats väl med sina arrangemang i år – både sportsligt och allt runt omkring. En som gjort ett fantastiskt arbete är 20-åringen Kristoffer Lövberg som sköter både matcharrangemang och hemsida på ett fantastiskt moget och bra sätt. Här kan man ofta även få ett matchreferat. För den som inte är nätburen är det svårare. I alla fall för oss i Västmanland. Vi som enbart läser lokaltidningen kan tyvärr bara sporadiskt få del av hur matchen utspelat sig om vi inte varit på plats och besett matchen med egna ögon. För vi kan oftast inte lita på att det blygsamt refererade om själva händelseförloppet är annat än ett subjektivt tyckande. Det känns litet vemodigt tycker jag som är road av att läsa om hur det sett ut taktiskt och tekniskt! Nu är det säkert mycket lättare för en lokalradioreporter än tidningsdito att skildra matchsituationer och händelser eftersom han sänder direkt och är direktkopplad till aktioner. Det känns klart orättvist att många andra orter har så bra lokal sportförmedling i sina tidningar. Borås Tidning är ett exempel. Där är Jan Hansson en lysande sportchef och förmodligen en primus och pådrivare för att det skrivs mycket om lokal sport i tidningen. Barometern i Kalmar, Värmlands Folkblad, Hallands Nyheter, Folket i Eskilstuna är några exempel på tidningar där man kan läsa sport på sportsidorna. Jean Jacques Rousseaus har skrivit detta citat som kan symbolisera hur det förhåller sig med resursfördelning på jordklotet inom många olika områden. "Det strider uppenbarligen mot naturens lag att en handfull människor drunknar i sitt överflöd medan den uthungrade massan saknar det nödvändigaste." Det här är så uppenbart när jag läser vissa (för mig i alla fall) blandade texter på nätet och i papperstryck.
”Människor är intresserade av två saker. De är intresserade av verkligheten och av att berätta om den.” Citatet är av Gertrud Stein. Ett gruskorn kan bli stor som en tegelsten i fel sko. Ett gruskorn kan även vara större än hela det poetiska arv som en enkelriktad bloggdagboksskrivelse kan vaska fram bland sina innersta tankar. För mig är det i alla fall en gåta att denna företeelse kan finna ett så omfattande intresse. Men det är bra att blogg och facebook finns, det stimulerar och utvecklar vår tids ungdom till daglig ordbehandling. Det gäller givetvis både sändare och mottagare, ett exempel är en bloggsida som jag besökt. Berättaren är en ung man, en känslig poetnatur, som brukar söka lindring i sin isolering genom att bloggchatta med sina entusiastiska påhejare om favoritfärgerna på fotbollströjor. ”Ni som vet - visst är det väl så att solen går upp vid norrleden och ner vid brandstationen?” Det är ett citat som har väckt funderingar. Så jag presenterar astronomers förklaring för att hjälpa gossen med denna knivighet. Först en förklarande bild författat av Tom Cullen som är astronom på Cosmonova. ”Man brukar alltid säga att solen går upp i öster och ner i väster, men om vi hade större kunskaper om våra omgivningar och himlen skulle vi inse att det inte är sant. Det stämmer nämligen bara två dagar under hela året.” Faktabanken.nu är källa för följande tilläggsinformation. ”Solen går alltid upp i öster eller däromkring, t.ex. i nordöst om man är långt norrut på sommaren, och i sydöst om man är långt norrut på vintern. Ner går solen alltid i väster eller däromkring. Mitt på dagen däremot varierar det åt vilket vädersträck solen står, antingen mot söder (som här hos oss på norra halvklotet) eller mot norr (om man är på södra halvklotet). Mitt på dagen står solen i det vädersträck som är mot ekvatorn. Om man är nära ekvatorn står solen mer eller mindre rakt upp på himlen mitt på dagen, med vissa årstidsvariationer (mellan norra och södra vändkretsen kan solen stå precis rakt upp på himlen, med små variationer både mot norr och söder under året).” För icke invigda i de lokala förhållanden och geografi så är det så att brandstationen är belägen väster om norrleden. Avståndet är uppskattat på en höft inte mer än ungefär en dryg kilometer. Så här talar vi om ett mikrosamhälle med stora mått mätt.
Den bästa av två världar är att få läsa en sådan här rubrik: ”Ett jättestort grönvitt hjärta. Massor av hårt arbete. Och en skön seger efter säsongens bästa period.” Det är givetvis Jörgen Kalitzki som skriver detta på FBK:s (Färjestads) hemsida efter att laget i sina nya lördagsmatchdräkter spolat isen med Frölundas bleka indianer. Sådana texter värmer ett sant supporterhjärta. Motpolen finns på närmare håll än i det alltid soliga Karlstad. Denna gång är det i Södertälje. ”Match avbröts efter supporterbråk.” Detta enbart ett par dagar efter att Syrianska i Västerås firat serieseger med mycket folk och munter stämning så inträffar en förfärligt trist publikuppgörelse i en annan match av festkaraktär när Syrianska FC skall säkra sin serieseger. Det är pyramidalt klantigt att kasta in saker på en fotbollsplan. Men det förefaller numera vara en praxis på bland stockholmsklubbar och även i lägre divisioner. Vet hut! Helt klart förefaller det finnas en del rötägg i vissa klackar. De fungerar som en katalysator när de möter varandra, alltså motståndarklackar med likasinnade våldsbenägna individer som har fönsterkrossande, kaos, klotter och förstörelselusta som mycket starkare drivkraft än fotboll, kärlek och sammanhållning. Jag anser inte att man skall nöja sig med att skylla på att det är ett samhällsproblem. Eftersom dessa så kallade supporters eller bråkstakar är kända och filmade av polis och andra som har det på sin lott så måste vi få en lagändring så att det går att isolera dem från idrottsplatser. Att publiken minskar i svensk fotboll och allsvenskan i synnerhet hänger säkerligen ihop med att många undviker att gå på match där det finns sådana som bara har sattyg och upplopp som huvudintresse. Om man sen uppträder som trojaner eller andra datavirus iklädda i supporterkläder så syns det ofta inte utanpå. Svärmorsdrömlika korgossar som påminner om fromma lamm förändras på ett ögonblick till rabiata rabiessmittade hundar i sin skock. Det är förstås möjligt att sortera ut dessa ur korgen. Jag har för att få en uppfattning om händelseförloppet i Södertälje även läst tidningarna i Södertälje och olika sajter på nätet. Jag kan bara säga att alla som har rapporterat från matchen har inte exakt samma bild av händelseförloppet.
”Hela säkerhetsarrangemanget var mycket bristfälligt. Våra fans attackerades med stenar stora som knytnävar och träffar en sådan kan folk dö.” Detta citat är från en intervju i lokaltidningen liksom följande. ”Jag hoppas att de får ett hårt straff.” Orden från ordförande Anders Carlsson, VSK Fotboll den förfördelade klubben lyser som en diamant när han talar om fotbollen och det förfärliga övergrepp som hans förenings fans har råkat ut för. Det är förmodligen många runt om i landet som lyfter på ögonbrynen en bra bit när de läser sådana visdomsord. Det är välbekant på många håll i landet att hans egen änglalika supporterskara har ett helt annat rykte om sig. Så jag tycker nog att den gode AC har världens chans att bli en riktigt god förebild och hjälte med att börja saneringen med att städa hemma. Jag tycker att alla lag som har anhängare som fått för liten mängd omega 3 eller annan fiskrik kost redan i fosterstadiet, vilket kan resultera i bestående men av typ karaktärstörningar i form aggression och annat överskottsbehov av destruktivt beteende. Det är givetvis även här sammanhangen såsom i alla kriminella verksamheter en relativt liten grupp som borde isoleras från flocken. En idé kunde vara att samla ihop ässen och jokrarna i dessa grupper och med hjälp av en lagändring placera fixstjärnorna på en långtidsförvaring där de får slåss, bråka, spotta, kasta, klottra och håna varandra oavbrutet. Det skulle säkert vara högsta drömmen för grabbarna med stora hjärtan som de anser sig ha i sina framstötar och inlägg. Josef Frizl den bisarre mannen i Österrike väntar på att få en dom med förmodligen ett livstids fängelsestraff. Det skulle kanske vara ett ännu värre och lämpligare straff för honom att låsas in i en källare med två dussin grabbgäng som vill vara som en familj, från läktargrupperingar i ett tiotal klubbar i Sverige. Dessa är givetvis de tre stockholmsklubbarna, några gäng från skåne, ett från Göteborg, Aros stolthet är givna och kanske deras vänner från Södertälje och det finns säkert några till som jag inte kan komma på i hastigheten. De skulle ju kunna ha dagliga uppgörelser i den här miljön med Fritz som domare. Han är ju verifierat erkänd mästare på att kunna förvara människor i källare under en längre tid. Eventuella skavanker kunde masseras av den nye numera riksbekante så kallade idrottsledaren som tafsade på sina spelare på ett sätt som ger svårläkta själsliga sår och som enligt min uppfattning inte kan få ett straff som är tillräckligt långt med vår nuvarande lagstiftning.
I denna källare skulle säkert finnas ett utrymme för en vetgirig journalist att direkt blogga senaste nytt från kampen om mästarbältet, även kallad klackarnas klack. Här handlar det inte om att gå i väggen - mer än med sprayburken och skriva sin klubbs initialer flest gånger med störst bokstäver. Förmodligen blir det mest klackarna i taket. Eftersom det kan gå undan här i världen, det vet vi som kommer ihåg hur Berlinmuren och Östeuropa förändrades på någon vecka. Så varför skulle inte denna kanske märkliga vision av mig kunna slå in. Det är bara för ordförande Carlsson att visade vägen och bli en ny storhet i klass med ordförande Persson. Samla ihop de främsta aktörerna genast. En sådan handling skulle jag kunna rekommendera till FN:s fredspris nästa år. Alternativet är att vissa lag alltid får spela sina matcher utan publik. ”Ett geni är den som skjuter på något som ingen kan se och träffar.” Detta citat är från en okänd källa men ack så passande i många olika sammanhang.
Efter detta spånande av fritt tyckande så passar jag på att tacka för den här säsongen. Det finns dock en överhängande risk för att jag kommer att försöka mig på att tycka till om allsvenskans avgörande och spelarmarknadens cirkulerande mellan klubbarna om någon vecka. Till dess passa på att njuta av blandad kultur, inte bara sport. Teater Västmanlands uppsättning av Othello kan vara en bön och ett motgift mot de mörka krafter som förefaller bo i det inre hos så många människor. Helt klart är föreställningen ett kvitto på att tidens gång inte påverkat människan nämnvärt i det avseendet. ”Sträva efter att inte sträva”, säger buddisten. Smaka på de orden och försök att njuta av hösten färger med både kultur, poesi och gå på fotboll.
P-P