Det vanligaste namnet som används ………

…….när en svensk bokar hotellrum anonymt är Svensson. Kanske är det inte någon större överraskning. Men det inte är som många tror. Svensson är inte Sveriges vanligaste efternamn. Enligt statistiken så tänker sig 24 procent av de som bokar hotellrum i namnet Svensson att vara otrogna. Och 57 procent vill bara vara i fred. Den vanligaste svensken heter Johansson. Först på nionde plats kommer Svensson. Det är alltså mycket vanligare att heta både Andersson, Karlsson, Nilsson och Eriksson. För att nämna några vanligt förekommande svenska namn. Den som vill vara riktigt vanlig ska heta Erik Johansson eller Maria Johansson. Maria och Erik är de vanligaste förnamnen. Strax efter kommer Lars, Karl, Anders, Johan och Anna, Margareta, Elisabeth och Eva. Kanelbullen är favoritfika hos den svenska folksjälen. Kladdkakan kommer som nummer två. Ett av de första svenska orden som gäststudenter och invandrare lär sig på svenska arbetsplatser är just ordet fika. Idag den sjätte juni är det nationaldag i Sverige. Mycket passande är det också födelsedag för landets främste idrottsman i modern tid – Björn Borg. BB fyller 55 år idag. Vi som passerat femtioårsgränsen kommer givetvis inte att få skåda en svensk idrottsman som dominerar en stor sport i världen såsom Borg gjorde. Sådana stjärnor föds inte varje århundrade. Trots det är idrottare och artister idag en landets stora exportprodukter. Störst är fortfarande skogen. Vi har trots allt betydligt flera ståtliga och kraftfulla träd än sportprofiler. Mest har vi dock av blåbärsris, men nu börjar miljövänner varna för att blåbärsriset far illa i tillvaron. Det är illa, för finns det något bättre och nyttigare än blåbär. Kanske är det allt konstgjort i tillvaron skuffar undan blåbären. Inom idrotten och faktiskt på många plan har de så kallade blåbären tagit över för länge sedan. Artisterna som vi vill se på en idrottsarena har ersatts andra modeller. Vi har ingen Björn Borg eller Patrik Sjöberg. För att inte nämna Ricky Bruch som verkligen kunde underhålla idrottspubliken på många sätt! I lagsporterna blir antalet artister och profiler allt färre, det är taktik och disciplin som dominerar även i den så kallade nationalsporten. Fotbollen har ju utnämnt sig själv till att vara Sveriges nationalsport.

Närmast gäller det för detta lag som har den största uppmärksamheten och de bästa förutsättningarna både vad gäller ekonomi och manpower, att bemästra Finland imorgon. Det kommer troligen att sluta med ett kryss. Vilket givetvis är att betrakta som en stor finsk framgång. Sveriges ledande fixstjärna och lyckobringare på ledarsidan Lars Lagerbäck finns inte kvar som fixare. Nya kockar och nya idéer styr och ställer. En poängförlust för Sverige leder givetvis till fiaskorubriker hos experterna i pressvärlden. Anrell och compani kan och vet sådant. Det räcker inte med att överraskande gå till VM-final i ishockey utan att bli bespottade för att man förlorar mot ett klart bättre lag. I medias värld är Sverige alltid bäst – i allt och allting. Men även solen har sina fläckar. Enligt statistik så äter populationen sämre än väntat. För stor del av kosten är halvfabrikat. För lite av grönsaker och alldeles för liten andel av ekologiska produkter. Stormarknadens megabutiker har stor plats hos nationens konsumenter. Vid krissituationer ber vi till högre makter. ”Det behövs inte mer än ett grässtrå för att se vart vinden blåser.” Detta japanska ordspråk säger mer än tusentals timmar av debatter och diskussioner.

Efter denna nationalistiska hyllningsinledning så kanske det kan passa med en del vardagsfunderingar om tillståndet på vår lilla fläck i resten av universum. Alltså den del som inte är absolut lika bra i allt som vår svenska tillvaro ger sken av. Någonting som egentlig borde uppmärksammas mera när vi lyfter fram det bästa vi kan erbjuda är vår natur. Det är fantastiskt med detta landskap med både tysta skogar och platser samt vattendrag och älvar. Mångfalden är mäktig och inspirerande, inte minst för poeter och konstnärer som ser detta i ett annat ljus än vi andra. Som följande svartvita stycke av en finlandssvensk prosadiktare som heter Kurt Högnäs. Han hämtar i stor utsträckning sina motiv och bildlika skildringar från naturen. Mindre än en rörelse inringar orden ett tillstånd och målar upp en bild där också rörelserna fryses.”Vattnet längtande tillbaka. Det har lagt sig som snö över marken, i förundran över sin nya lätthet. Men måste finna sig i spåren, i bildäckens grovkorniga stämplar, i att trampas under fötter. En del har stannat kvar på grenarna av mitt körsbärsträd, lyckosamt fördröjd. Med en klase skrumpnade bär ovanför, den gungar lätt våghalsigt, när vinden griper tag. Detta är de vita timmarna i ens liv, den yttersta randen där man existerar på ett nästan tyngdlöst sätt. Man rör sig tidvis genom bälten av änglajord, inte långt från att bevingas.” Dikten rör sig mellan tvång och frihet, lätthet och tyngd på ett sätt som koncentreras i dess sista ord. Bevingas, bara en enda konsonant skiljer det ordet från ’betvingas’, sin motsats. Typiskt för Högnäs naturdikter är att han klipper ut ett ögonblick i förändringens processer – årstids-, dygns- och väderförändringar noteras som ett stundens stilleben, utlyft ur skeendet och noggrant iakttaget. Som i dikten ovan glider diktens subjekt: i början är snön den som förnimmer, sedan sammansmälter den med poetens jag. I en annan dikt rör jaget vid jorden och kommer i kontakt med en gåtfull ”han”, som från att dold i landskapet ha iakttagit jaget kommer allt närmare: ”I det växande ljuset tar han kurs på min kropp.”

Jordens kärna består av en fast inre och en flytande yttre del. Den är kritisk för magnetfältet och därmed också för livet på jorden, men varför har jorden denna speciella kärna? Med all information som finns på internet idag så kan vi hitta svar och hypoteser för det mesta i vår tillvaro. Och givetvis även teorier om jordens innersta kärna. Mot bakgrund av seismiska data, kemiska teorier och mätningar av jordens magnetfält har forskarna räknat ut att kärnan upptar cirka hälften av jordens diameter och huvudsakligen består av järn och nickel. Forskarna vet också att kärnan är indelad i skikt med en fast inre och en flytande yttre del. Det är förmodligen den yttre kärnan som skapar jordens magnetfält. Hittills har forskarna ansett att kärnans förhållandevis stora dimensioner beror på att jorden i unga dagar kolliderade med en annan planet. De båda planeterna hade förmodligen någorlunda samma kemi och innehåll av ämnen, men materian fördelades inte jämnt vid kollisionen. I stället för att fara tillbaka ut i rymden sjönk den andra planetens järnkärna på grund av sin täthet ”till botten” i jorden. I dag kan forskarna dock analysera fördelningen av isotoper i stenmaterial mycket exakt. Det har visat så stora oöverensstämmelser i kemin att teorin måste förkastas. Förmodligen var kärnan ursprungligen flytande, men i takt med att temperaturen sjönk, kristalliserade järnet längst inne och skapade en fast inre kärna som fortfarande växer. Helt nyligen kom forskarna fram till att kärnan smälter i väster och stelnar i öster och alltså är betydligt mer dynamisk än man hittills trott. Det finns som sagt var hur stor mängd information om detta precis som allt som kan intressera oss att finna på nätet. Kunskapstillgången har aldrig varit större i människans historia.

Till exempel finns det många orsaker till att en akvariefisk plötsligt dör. Den kan vantrivas på grund av sjukdom, syrebrist eller andra stressande förhållanden i akvariet. Guldfiskar finns dessutom i många varianter. En del av dem är stimfiskar och har alltså medfödda anlag för att söka sig samman i grupper. Det är bland annat en fördel i förhållande till rovdjur och vid leken. Ett djur som hindras från att utveckla ett medfött anlag blir stressat. Det leder till en ökad mottaglighet för sjukdomar och i värsta fall djurets död. För en stimfisk kan ensamhet vara en stressfaktor, då den har svårare att känna sig trygg utan sitt stim. Fiskarna förefaller ha en del gemensamt med människorna i detta land. I Sverige är andelen ensamhushåll procentuellt sett till befolkningen högst bland alla jordens länder. Vi är alltså världens ensammaste folk. Och här finns kanske en förklaring till att vi har så många som mår så dåligt trots att vi har det så bra i detta land. Trots ensamhet så har vi sällan en total tystnad i vår tillvaro. Ljud finns från de flesta lampor, apparater och andra föremål i vår omgivning. Här finns det nu extremt goda möjligheter att hitta rätt balans i tillvaron. Vi har numera 68 dokumenterat tysta platser i landet att besöka för att finna fridfull plats i naturen.

Ett annat sätt kan vara att lära sig komma överens med sig själv. Det underlättar eftersom det är människa som du skall umgås nära med resten av ditt liv. Att finna en sysselsättning och tillvaro som ger mervärden på flera plan än materiellt. Att känna en stolthet, glädje och tillfredsställelse över det man uträttar i sin vardag. Att både bli sedd och se andra. Jag hoppas att den superegoistiska tidsperioden som vi varit i en längre period snart kan ersättas av andra värderingar.  Som ett passande slutord väljer jag följande av Henry Ford. ”Kvalitet är att göra rätt när ingen tittar.”

P.P