Tiderna förändras............

……och vi har bara att följa med strömmen eller ställa oss utanför och betrakta situationen. Vi kan tycka och ha åsikter vitt och brett. Det är vårt privilegium i vårt demokratiska samhälle. Men vi kan inte vara naiva och tro att det vi säger och skriver på till exempel internet inte registreras och noteras. Vi är nog satta under lupp var och en i dessa tider. Min prognos om att vi skulle gå nakna genom flygsäkerhetskontrollerna är nu redan ett faktum. Det skall inte vara möjligt att komma ombord på ett flygplan med annat krut än viagra i kalsongerna. Skanningen som införs på alla internationella flygplatser kommer att visa alla spännande piercingar och ringar som sitter i populationens underliv. Och givetvis får vi granskare som övar upp ett tränat öga även för alla protester och andra konstgjorda tillskott som nutidens människor är formaterade med. Tjugohundratiotalet förväntas bli depressions stora decennium. Det enda som kan vara en motvikt är att priset på mediciner och droger som bidrar till utvecklingen blir alldeles för dyra. Priset är ett styrmedel. Ryssland höjer vodkapriserna radikalt redan nu vid årsskiftet för att försöka få folk att se mera nyktert på tillvaron. Annars är det högst som gäller i dagens internationella konkurrens. Alla städer och byar står i startgroparna för att bygga sina högsta höghus. Gazproms Torn i S:t Petersburg som skall bli Europas högsta byggnad har påbörjats. 403 meter högt och 77 våningar kommer det att bli. Men Europa är småpotatis både vad gäller ekonomi och byggnadshöjd i jämförelse med Dubai. I dagarna invigs Burj Dubai som blir både störst, högst och lyxigast i världen. Med sina 818 meter och 190 våningar är den faktiskt två och en halv gånger högre än Eiffeltornet som en gång i tiden var högst i världen. Kvittot för den här potensmätningen kommer förmodligen att påminna om detta citat från Blandaren 1957. ”På notan stod gastronomiska tal.”

Verkligheten överträffar både dikt och film är realism. En film att rekommendera i början av ett nytt decennium är dock Woody Allens senaste mästerverk: Whatever Works. En underbar film med repliker från både dåtid, samtid och framtid.  Alla skulle må bra av att byta hatt ibland och gå in tankebanor som många konstnärliga skapares typ Allens. Då skulle vi kanske kunna se livet litet annorlunda och värdesätta saker på ett annat vis än idag. Ingenting varar för evigt – vilket aktualiserats detta år när vi har kunnat följa firandet tjugo år efter det som Berlinmuren föll. De mentala murarna är gjorda av luft, men kan ändå vara mer ogenomträngliga än fysiska murar. Kultur på recept är nytt i Sverige från och med i år. Löser du korsord, dansar eller läser mycket så kan du leva upp till femton år längre än de som inte är kulturellt aktiva. En vältränad, aktiv hjärna är en väl så viktig komponent som kost och motion, anser professor Gunnar Bjursell i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Benjamin Franklin sa någon gång följande. ”Gud botar, läkaren tar honoraret.” Jag tror inte riktigt att vi kommer att landa där igen, men någon gång kommer kultur och natur att värderas efter sitt rätta värde.

Miljö och klimat är ord som lämnat många läppar och gått rakt in i ena örat och ut genom det andra örat hos minst lika många. En gran i taget skonar klimatet. Skonsamt skogsbruk i stället för kalhyggen kan begränsa Sveriges klimatpåverkan radikalt. Minskningen skulle kunna motsvara koldioxidutsläppen från landets alla personbilar, anser forskare i Lund.  Men detta är ingenting som förefaller vara en allmän uppfattning.  Enligt en uppgift så har 600 000 granar i Sverige tagits olovligt till julgran inför årets julfirande.  I de flesta I-länder, även Sverige, växer skogarna idag fortare än de avverkas. När ett träd växer fångar det hela tiden koldioxid ur luften. Trädet använder koldioxiden till sin fotosyntes. Kolet finns kvar i trädet under hela dess liv. När trädet dör försvinner kolet ut i luften och bildar koldioxid igen. Men egentligen sker det först när träet förmultnar eller eldas upp. Om träet bevaras i form av träprodukter eller trähus, kan koldioxiden ligga lagrad i ytterligare flera hundra år. Skogen är mitt element. Att vistas i skog är säkert välgörande för många flera än mig. Särskilt tall- och bokskog ger mig kraft och sinnesro. Inga träd växer till himlen! Det är en sanning som slår mig när jag iakttar träden. Och att göra en jämförelse med vissa människors överskattade självkänsla är en roande tanke när man botaniserar bland höga trän. Det är inte för inte som vi människor är till sextio procent genetiskt besläktade med ett träd. Jag står i startblocket för att snart kasta mig över en bok av Georgij Plechanov. Här kommer ett passande citat. ”Människorna söker vägen till himlen av den enkla anledningen att de gått vilse på jorden.”

Om man som jag roar sig med blanda och ge friskt bland olika kunskaper och begrepp så är det klart spännande att fundera över hur ofta olika prognoser och självsäkra profetior spricker. Givetvis borde någon konstruera en osäkerhetsprincip som håller för alla typer av vetenskap, ekonomi och sport. Precis som det inom kvantfysiken finns Heisenbergs osäkerhetsprincip som anger att man inte samtidigt kan känna både position och rörelsemängd med godtycklig precision hos ett objekt utan det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten. Den är en av hörnstenarna inom kvantmekaniken och upptäcktes av Werner Heisenberg 1927. I filmen Whatever Works blev jag uppmärksammad på den här osäkerhetsprincipen och dess möjlighet till eventuell korsbefruktning med andra vetenskaper. Vid en genomgång på nätet och bland annat på Wikipedia så fanns det en omfattande kunskap att insupa i ämnet. ”Osäkerhetsprincipen förklaras ibland genom påståendet att mätning av en partikels position nödvändigtvis orsakar en påverkan (störning) av partikelns rörelsemängd. Heisenberg gav själv den förklaringen ursprungligen. Det beror inte på störningen emellertid, eftersom principen även gäller om positionen mäts på en kopia av systemet, och rörelsemängden mäts i det andra identiska. Det är mer precist att säga att partikeln är en vågfunktion, inte ett punktliknande objekt, och inte kan ha både väldefinierad position och rörelsemängd. Av detta skäl rekommenderas numera termen "Heisenbergs obestämbarhetsrelation" (en: indeterminacy relations); någon osäkerhet råder inte”

Om man till exempel betraktar girigheten som många anser vara den främsta dygden i vår tid med någon slags mätmetod som Heisenbergs osäkerhetsprincip får vi kanske en annan värdegrund? Det ligger inte i en människas natur och önskan att kallas girig. Eftersom den girige aldrig får nog utan strävar bara efter mer och mer utan att ha något som helst behov eller annat mervärde än ägandet. Walt Disney försökte popularisera girigheten genom att skapa Joakim von Anka, som sportigt och folkligt ägnade sig åt att dyka omkring i sina pengar. Förmodligen ville han rättfärdiga sig själv? Många osannolikt rika människor grips ibland av ett slags storhetsvansinne. I Disneys fall ledde det till att han lät frysa ner sitt eget lik, i väntan på att vetenskapen skulle komma dithän att den skulle kunna väcka honom från de döda. Det är inte ovanligt att man med sin rikedom försöker köpa odödlighet.  Med en osäkerhetsprincip byggd på en existentiell pelare så borde han kanske istället donerat alla sina fungerande organ och gener till andra som skulle kunna föra dessa vidare i en oändlig kretskoppbana. Men livet är inte alltid helt enkelt heller för den som egentligen har de bästa förutsättningarna inom sitt gebit. Det är min konklusion av detta citat av Albert Einstein! ”Jag tror inte på matematik.”

Eftersom jag med förkärlek använder många citat i mina krönikor så måste jag komma med en berättelse om svårigheten med att citera rätt. Ett av de mest klassiska och ofta citerade citat är Murphys lag. Enligt läkaren Jon Ahlberg som har studerat ämnet ingående och förklarat detta i Läkartidningen nr 34 2009 volym 206 så finns det egentligen ingen som tycks veta vad Edward Murphy har sagt eftersom han inte blivit direktciterad. Uttrycket "Murphys lag" har i folkmun förvandlats och beskriver alla typer av oturliga sammanträffanden, som att det bara regnar de dagar då man inte har med sig något paraply eller att man i snabbköpet alltid hamnar i den långsammaste kassakön. I denna betydelse används också uttrycket Lagen om alltings jävlighet eller Lagen om alltings inneboende ondska (Vilket före Murphy brukade hänvisas till som Parkinsons lag, men det är inte heller entydigt korrekt). Man kan även i dagens mening säga att allt som ens kan gå fel kommer att gå fel, speciellt allt som skadar. Man brukar också använda sig utav att Murphy är tillbaka eller att, nu är Murphy här. Om något går dåligt. Murphys lag kan man också uttrycka, "Kan det jävlas, då ska det jävlas!" Lagen har fått sitt namn från ingenjören Edward A. Murphy, Jr. som experimenterade med raketslädar i USA:s flygvapen på 1940-talet. Arbetslaget där Murphy deltog försökte eliminera alla möjligheter för de tekniska anordningarna att misslyckas. Murphys ursprungliga formulering var: "Om det finns två eller fler sätt att göra något, och ett av dessa sätt leder till en katastrof, så kommer någon att göra det på det sättet". Lagen tillkom således, och ska i första hand ses, som en riktlinje för ingenjörer inom maskinteknik, datateknik med flera discipliner, att konstruera tekniska system så att felaktiga resultat blir uteslutna. Detta kallas defensiv design. Murphys lag är således, ett modernt tänkespråk som formuleras ungefär "om något kan gå fel så kommer det göra det". Så tror vi åtminstone att det kan vara, men riktigt säkert kommer vi aldrig att veta om detta är helt korrekt! Eftersom det allt som oftast inte går som vi tänkt oss, så kommer dock Murphy att bli källangivelse under överskådlig tid – rätt eller fel?

Avslutningsvis det enda citat som förmodligen är citerat utan någon omskrivning. Men helt säkert kan vi förstås inte veta i detta fall heller. Bernhard Shaw är upphovsmannen till denna slutkläm. ”Jag citerar ofta mig själv, det ger märg åt min konversation.”

P.P