………det är något som möts av varje gång vi slår upp en tidning eller slår på datorn. Det är numera mer en vana än ett undantag att försöka försköna verkligheten. Att uppgradera storheten respektive värdet av olika prestationer. Det är i många fall en ren och skär propaganda. Inofficiella världsmästare i den här grenen är svenska sportjournalister. En viss konkurrens finns dock att finna på en del hemsidor för företag och framförallt idrottsföreningar. Guld och gröna skogar är vanligare här än i sagor, där de har ett rimligt berättigande. Det är ju ett oomtvistligt faktum att bland de blinda blir den enögde Kung. Självkritik är ett ord som inte går att finna lämpliga tangenter till i en del ordbehandlingsprogram. Det stora i det lilla eller att hitta den enkla sanningen i det ringa är inte aktuellt eller intressant.
Nationaldagen blev en historisk dag för en av Sveriges bästa bollspelare genom tiderna. Lagkaptenernas lagkapten Stefan Lövgren spelade sin sista handbollsmatch i klubblaget i Kiel. Han fick ett värdigt slut med seger i matchen och en fantastisk hyllning av sin tyska publik, medspelare, motspelare och alla andra. Märk väl att detta utspelade sig i Tyskland bara några timmar innan fotbollsdramat i Stockholm. Här hemma på nationalarenan fick en av Sveriges främsta idrottsledare genom tiderna Lars Lagerbäck sin ”största” kvalförlust och förmodligen också ett slags avsked från sin oerhört lyckosamma tid som förbundskapten. Han fick burop och krav på avgång som uppmuntran av sin hemmapublik och begåvningsreserven som även kallas svenska sportjournalister. Detta händer alltså på nationalarenan på nationaldagen i sporten som själv tagit sig storheten att kalla sig nationalsporten. Det är ett typiskt svenskt och ett bedrövligt sätt att hantera en ledare som har lyckats med det omöjliga i många kval. Turen som har varit Lagerbäcks främsta egenskap parallellt med en kontinuitet och starkt ledarskap fanns inte längre på hans sida. Förmodligen har svensk fotboll haft sin storhetstid. ”En del är så noggranna att de inte får iväg bollen, de står och trampar och trampar – det är som om de ska lägga ner hela sitt liv i det där hålet.” Mikael Persbrandt är en hyggligt känd person som har ett stort spel inom sig. Hans citat påminner som det svenska fotbollslandslagets passningsspel från försvars- och mittfältspelare i matchen mot Danmark.
De stora och viktiga matcherna duggar tätt så här års. Inte bara de i toppinternationell nivå. Även i våra så kallade lingonserier utspelar sig dagligen dramatiska matcher. Enligt statistik från fotbollförbundet så spelas det dagligen 1300 fotbollsmatcher i Sverige. Det betyder att blir 465 000 matcher på ett år. Och alla är mer eller mindre viktiga. Hjältar finns överallt, inte bara i Inters randiga tröja. Vi har både små och stora som gör heroiska insatser i det tysta. Framförallt tänker jag på alla ideellt arbetande ledare som lägger all sin fritid på att fostra fotbollsspelare. Vi borde givetvis också tänka mer och oftare på alla de spelare som tappert försöker och försöker under ett oändligt antal timmar på att bli bäst i fotboll. Det är mycket få som lyckas att komma hela vägen in i det ständiga neonljuset. Om man inte lyckas helt då kan det vara bra att tänka på ord från ödmjuka mästare. Jesse Owens vann inte bara fyra guldmedaljer vid OS i Berlin 1936. Han vann en otidsenlig respekt för sin vilja. ”Den viktigaste kampen är inte den om guldmedaljen. Det är kampen inne i dig själv. Den osynliga och oundvikliga kampen. Det är den som är viktigast.”
Färgen på fotbollshimlen är röd och vit för tillfället, precis som den danska fanan och Degerfors färger i vår lokala toppserie. Men som vi alla kan se så är himlen ofta både blå bland molnen eller gul och röd som solens färger! Spanien är bäst i världen och Syrianska har samma färger! Däremot är himlen aldrig i den färg som är gräsets normala och naturliga färg! Men det är kanske möjligt. Alltså att med en för mig okänd förmåga och någon slags överseende kunna se sin himmel i ett obegränsat antal nyanser. Danmark är utan tvekan bäst i norden för tillfället. Kalmar bär mästarbältet här i landet men Blåvitt (IFK Göteborg) är bäst i Sverige i nuläget. Bäst i fotbollens U-län (Västmanland) är oomkullrunkeligt VSK om vi läser tabellen från rätt håll. I senaste matchen fick dock detta lag som anses inspirerat Barcelona till storspel en rejäl näsbränna och svidande förlust efter en lyckosam period. Om detta var ett taktiskt drag för att maskera formen inför det heta derby som väntar mot Syrianska IF Kerburan Västerås visar sig snart. Min personliga uppfattning är att laget precis som gösarna i Mälaren har lekt rommen av sig. Enligt yrkesfiskare så avtar gösfisket efter 10:e juni och går ner sig i ett viloläge fram till augusti då det åter tar fart. Även Syrianska gjorde sitt bästa för att maskera formen inför matchen med att förlora mot ett hungrigt men ändå betydligt sämre lag senast. Förlusterna mot Östersund och Forward var för mig i relation typ med att Barcelona (originalgänget från Spanien) skulle förlora mot allsvenskans sämsta lag, ÖIS eller Djurgården. Men det är å andra sidan tjusningen med idrott, allt som annars är omöjligt är möjligt.
Nu handlar det om två lag som har en hel del gemensamt. Spelare och ledare som har bytt lag under årens lopp mellan föreningarna. En och samma arena - där hemmamatcherna spelas. Men det finns också tydliga skillnader. Emedan VSK sakta men säkert faller i seriesystemet så har Syrianska på tio år klättrat stadigt uppåt. De sex divisioner som var skillnaden mellan lagen för tio år sedan är numera noll. Den lokala tidningen (VLT) och det lokala gratisannonsbladet, tillhör VSK:s starkaste support. Syrianska är folkets och de fotbollsintresserades hopp för att staden skall kunna få se fotboll i en högre division på hemorten. En viktig faktor är domaren, inte matchavgörande men alltid i händelsernas centrum. Här har VSK fått en vinstlott. Matchens domare har vid alla tillfällen jag sett honom i aktion funnit anledningar till att visa ut Syrianska spelare. Så det blir ingen överraskning för mig om Syrianska får vinna matchen trots icke fullt manskap på planen. Paolo Coelho är författare med filosofiska tankar. Hans citat är något att ta med sig ut från arenan för den som inte är tillfreds med resultatet. ”Alla kamper i livet har något att lära oss, även de vi förlorat.”
Vad som kommer att avgöra matchen är givetvis i första hand fotbollskompetens i form av tur och skicklighet. Det Syrianska laget är enligt min uppfattning överlägsna motståndarna i förmågan att passa bollen till varandra inom laget. Det finns säkert många som har andra glasögon att betrakta världen med och de får givetvis ha sin egen uppfattning. Det är vitsen med att vi har både yttrande- och åsiktsfrihet. Vilket också är en hörnpelare i en demokrati. Rutinen och den uppåtstigande formen hos nyckelspelare i hemmalaget, som Melke Demir, Sulan Aslan och Aldemir kommer att avgöra duellen. Givetvis kommer motståndarna darra av skräck när de möter de hårda, oömma männen med den grymma inställningen. Sami Hanna, Menhal och Yakob Budur är stans tuffaste fotbollsspelare. Ja, nu räknar jag inte med Howell och Jannborg i Skiljebo som kan tälja av strumporna på motståndarbenen med sin inställning. En annan matchavgörande faktor är publiken. Syrianska har en stark och hängiven supporterskara emedan motståndarna har sin lilla men välorganiserade och skönsjungande klack. Eftersom jag är känd för att alltid ligga rätt eller näst intill när jag spelar på matchresultat så kan jag ge ett bidrag till spelkassan för Braxingen och andra gamblers. 4-1 i hemmafavör slutar matchen trots domare eller tack vare domare, spelare, publik, väder, vindar, bollar, konfetti och coachernas taktiska schackdrag med omställningar etc. Jag kommer att bjuda forne vapendragaren och vännen i motståndarledet Kurre Wallert på kaffe och korv under uppvärmningen, det var en tradition under de år vi kamperade ihop. Det skall bli ett trevligt möte, må bästa laget vinna!
Dikten ”Och i gräset” som är skriven av Marianne Agetorp blir slutpunkt i veckans betraktelse. Den får bli ett signum för årets hetaste lokala fotbollsmatch. Dikten är precis som ett konstverk tolkningsbar och kan tolkas olika av skilda individer. Här råder en full frihet!
Och i gräset under
dina sulor bor det gröna ljuset
Nedtrampat av sönderspringarna
fångar det ändå upp
evighet samtidighet och
en räcka av tid.
P.P