Att nå toppen......

 

…..ser ut att vara få förunnat. Men det lockar oändligt många flera att sikta mot stjärnorna. Det är oftast de tappra, egensinniga och tålmodiga som stretar uppåt på olika sätt. Majoriteten eller många i alla fall hederligt och en del med alla tjuvknep, även otillåtna medel förekommer. Förmodligen ligger det i en biologisk varelses genetiska kitt att sträva uppåt. Här står inte getingen humlan bi. De fåglar som vi beundrar mest är de som flyger högst. De är oftast även de farligaste, rovfåglarna, som kan slå till mot sitt byte efter behag med den översyn de besitter med sin position. I sin strävan mot höjder ovanför sin förmåga har människan skapat änglavisioner. Om änglar verkligen skulle få för sig att flyga skulle de inte ens lyfta från marken. Vingarna är alldeles för små för att bära en människokropp. Väger ängeln som en människa behöver vingarnas längd vara minst sju meter och stjärten i alla händelser minst tre meter. Bokmärkesänglarna ser inte alls ut att vara anpassade enligt aerodynamiska lagar. När en människa överskattar sin kapacitet brukar man kalla det att rida på sina höga hästar. Detta är på ett vis mera rimligt än det änglalika. En kentaur skulle ha betydligt större möjlighet att flyga än en ängel. Att det alltid även finns sådana och sådant som inte borde nå oanade höjder visar datoranimeringar från ESA (European Space Agency). Sopberget har nått högt över våra huvuden och sträcker sig idag 36 000 kilometer ut i rymden. Riktigt så långt har inte våra notoriska fuskare kommit ännu.  Dopningen inom sport är nog ganska på ringa i jämförelse med vilka brott som begås av människor med enbart egenintresse i blickfånget för att nå en topposition. Logan Persall Smith har ett citat som passar för den typen av uppåttjack. ”Många människor säljer sina själar och lever gott på avkastningen.”

 

Korna som vi möter på alptopparna är troligen gräddan bland de råmande som lyckats sträva högst upp på toppen. Det är vetenskapligt belagt att mjölkprodukterna från dessa toppalpina kor ger den högsta effekten vad det gäller hälsosam omega-3 faktor i jämförelse med annat födointag till kor. Enligt experter så är det med nötkreatur precis som med människor. De är anpassade för en viss diet. Precis såsom vi blir de sjuka om de äter fel och sjuka djur ger sjukt kött. Kraftfoder är rena giftet för kossorna och sånt kött är rena giftet för oss konsumenter. Kor som får kraftfoder kan innehålla upp till 30 gånger mer omega-6 än omega-3. Och det spelar ingen roll om kraftfodret är ekologiskt odlat eller inte. Så man skulle kunna säga att kreaturen belönas omedelbart när de når toppen. Även växterna klättrar uppåt väggarna och bergväggen för att klara av ett svårare moment än sina artfränder. Vi som tillhör arten homo sapiens har en liknande tendens. Toppen är målet för de flesta, medvetet eller delvis omedvetet. Inom idrotten är detta en självklarhet. Allt ljus faller på vinnaren och den som sätter nya ”oslagbara” rekord, som givetvis kommer att slås inom sinom tid. Det är även allmänt känt via enkäter att elitidrottsmän är beredda till i stort sett allt för att vinna något stort. Det innebär att flertalet kan tänka sig att precis som den odödlige James Dean dö unga för att bli hyllade som vinnare. Det slår mig när jag går i bergen är att alla är så vänliga. Det är precis som om detta citat av Wilson Mizners har slagit rot i det undermedvetna hos medvandrarna. ”Var vänlig mot människor på väg upp, du kommer nämligen att möta dem på vägen ner.”

 

Alla klättrar eller strävar uppåt, men på olika sätt och till olika högt pris. Att bli ledare för en nation, ett förbund eller ett multinationellt företag innebär liknande egenskaper som för en idrottsman. Skulle du våga hoppa fallskärm ut från en brant bergvägg? Att utsätta sig för risker kan vara beroendeframkallande. Trevor Archer, professor i biopsykologi, har fördjupat sig i "sensation seeking", som är ett fenomen om innebär att en del har ett behov av att få nya hissnande upplevelser. Hans funderingar finns att fördjupa sig ibland annat på forskning.se. Den kittlande känslan av att vara på toppen förefaller viktig för många. Man utsätter sig frivilligt för den turbulens och snålblåst som alltid finns på toppen. Det ämbete som idag har högst status på Tellus får en ny herre på täppan i höst. Årets val i USA är annorlunda och nytt i politiken. Antagonisterna en färgad man, Barack Obama och en kvinna Hillary Clinton som har haft en tuff tvekamp om vem som skall duellera mot en konservativ folkpensionär vid namn John McCain. Förmodligen innebär detta val också ett systemskifte i världspolitiken. Man skulle kunna säga precis som väderprognoserna från SMHI på P1. Vinden vänder – tilltagande vridning i ostlig riktning. Maktbalansen från väst och USA i centrum glider sakta men säkert över mot öst med Kina som centralmakt. De av oss blir tillräckligt gamla och får uppleva andra halvlek av detta första sekel på tjugohundratalet får säkert se Mittens rike även vara en medelpunkt. Oavsett vem som blir herre på täppan på planeten så kommer det att blåsa snålt. Utvecklingen har gått fort för oss på den här planeten. Termer som tillväxt, BNP och bolåneränta var obekanta för stenåldersmänniskorna.

 

Människornas antal växte från en till sex miljarder på 2000 år. Världens industrinationer blev oerhört rika. Hela världen blev beroende av fossila bränslen. Av dessa är oljan det energirikaste. Man kan kalla oljan för toppen på energiberget! Nu blåser det snålt även på denna topp. Oljan ser helt enkelt inte ut att räcka. För att tillfredsställa vårt växande oljebehov måste vi hitta tre nya Saudiarabien till år 2030 anser ledande experter inom branschen. Eftersom planeten är som den är så gäller det att använda hela bollen optimalt. Denna prognos och det faktum som nu råder är kanske en förklaring till varför de nyliberala krafterna som styr agendan idag har riktat blickarna mot Irak med grannländer. Krig är ett sätt att nå toppen och behålla toppositionen. Att sitta i förarsätet har alltid varit en drift för olika kulturer.

 

Klättringen mot högre höjder kostar, även om vår tidsandas mantra är att allting har ett pris men föga har ett värde. De som halkar efter i klättringen är förlorarna, och det är idag majoriteten av populationen. Fetma – vår nya folksjukdom är en ny skrift författad av Charlotte Löndahl, vetenskapsjournalist. Hon tar pulsen på detta ämne som alla är berörda av men få vill greppa på allvar. Det pågår en global fetmaepidemi. För första gången i människans historia dör nu fler människor till följd av övernäring än av svält och bristsjukdomar. Kontrasterna är gigantiska för jordens medborgare i alla länder. Vart sjätte barn i USA får inte tillräckligt med mat idag. 36 miljoner människor beräknas vara fattiga och i behov av understöd och hjälp i landet som är vår förebild för lycka. Samtidigt tjänar en hockeyspelare närmare en miljon om dagen för att skyffla puckar på isen en timme om dagen!

 

Trots vår tid här på överflödsgatan så känns det som om människorna var betydligt mera nyfikna och uppfinningsrika för flera hundra år sedan. Att titta på byggnadsverk som är flera hundra år gamla leder snabbt tankarna till vår plastålder. Vad kommer att stå kvar om två hundra år? Dagens byggnader påminner mera om att bygga klossar än något som skall bestå.

Att folk även var betydligt mer pålästa och eleganta i sitt språkbruk för hundra år sedan är tydligt om man läser denna en aning förolämpande text i boken Svenska oförskämdheter.

”Han är okunnig, dum, oändligt liten, gränslöst tarftlig, perfid, pervers förvanskare, överskattat geni, vampyr, parasit, en personifikation av den råa pöbeln.” Omdömet är skrivet av Sven Hedin och gäller August Strindberg.

 

P.P