Det går uppåt igen......

 .…..dagligen flaggas det för nya prishöjningar på för oss nödvändigheter och basvaror. Enligt forskning så går allt mindre del av lönen till mat. Kaffeprisets förannonserade höjning innebär hamstring. Förmodligen kommer vi inte under hundralappen för en fika på Arlanda i framtiden. Kanelbullarna för 25 kronor får konkurrens av kaffet om att kosta mest. Milan Kundera är en stor favorit bland författare för mig. Han har beskrivit situationen på jorden med detta citat. ”Optimism är opium för folket.” Bensinbranschen ser om sitt hus i kölvattnet av valet om högsta hönset på jorden. Vapen- och oljeindustrin har haft strålande tider under Bush-regimen. Nu väntas en kraftig höjning av bensinpriset 2009. Det är tydlig markering till väljare och presidentkandidater om vilka det är som styr agendan på jordklotet idag. Företagen är rikare än nationerna. Nu är det legitimt att använda sig av miljön och klimatberedningen som ett argument och som ett rumsrent skäl för prishöjningar. Doftens betydelse för ett gott kaffe är obestridlig. Samma förhållande är för en motortävling, doften av bensin och olja betyder atmosfär. Helt klart placerar fyndiga reklammakare produkter centralt i vårt doftsinne. Allt från att mänsklig armhåledoft ökar blodflödet till den del av hjärnan som har med reproduktion att göra. Till att flugblomster, Ophrys insectifera, en orkidé som växer på fuktiga ängar i kalkrika områden, blommornas likhet med insekter är ingen slump, de härmar honorna hos vissa insekter, glattsteklar. Blommornas doft liknar den från en parningsvillig glattstekelhona. När orkidén blommar luras glattstekelhannarna att försöka para sig med blommorna. Det pollen de då får på sig kan sedan spridas till andra blommor av samma art när steklarna gör om sitt misstag.

 

Vården är också en bransch som alltid hittar nya rön och stöd för sina metoder. Många studiebegåvningar har investerat i utbildning och någon slags verksamhet. Och de vill givetvis i vår moderna anda även skörda en ekonomisk vinning av sina strävanden. Barn och ungdomar har blivit en intressant inkomstkälla för vården. Svenska barn har aldrig mått så dåligt och ätit så mycket lyckopiller som nu. Enligt statiska uppgifter som redovisats i Aftonbladet fick 15 000 barn recept på antidepressiva mediciner i fjol. En del är bara fyra år unga. Sju år i rad har recepten på antidepressiva mediciner till barn och ungdomar ökat kraftigt. Det här är förstås ett märkligt scenario som nu börjar uppmärksammas. ”Man måste se till orsakerna för att avgöra om medicinerna är rätt väg”, säger Björn Kadesjö, expert på Socialstyrelsen. En annan nisch är den mytomspunna mödomshinnan. Privatkliniker tjänar stora pengar på att sy ihop unga kvinnors kön för att de skall blöda på bröllopsnatten. 15 000 kronor är kostnaden för den så kallade hymensrekonstruktionen. Forskaren och barnmorskan Monica Christianson har undersökt myten om mödomshinnan och dess genomslag i Sverige. Hon har undersökt tusentals kvinnor men aldrig sett en mödomshinna säger hon till tidningen ETC. ”Det har inte alltid funnits någon mytbildning. Det har varit modernt i vissa perioder att prata om en hinna medan man inte gjort det i andra. Det har handlat om vilket intresse som funnits att hålla myten vid liv. Rent historiskt har kvinnor varit en handelsvara och fäder fått ett högre pris för en orörd dotter. Då har det passat bra att prata om ett sigill i form av en mödomshinna som kan brytas. Men jag ställer mig också frågan hur detta kan ha hållits vid liv. Att ett låtsasbegrepp kan ha fått så starkt fäste”, säger hon vidare.

 

Jens Jonsson heter grabben som gjort en av årets mest omdiskuterade filmer; Ping-Pongkingen. En vardagsklok ung man som säger många kloka ord både med film och utan film. ”Jag tror fler gråter när de ser Meryl Streep hålla tillbaka sin sorg än när Helena Bergström gråter.” Det känns befriande med regissörer som har vardagskloka tankar när publiken helst ser på annat. Bonde söker kunskap om fru som söker bonde är säkert tips på framtida följetong i någon kommersiell kanal.

 

Vill man krympa något måste man först utvidga det. Vill man försvaga något måste man först göra det starkt. Vill man göra sig av med något måste man först få det att blomstra. Vill man ta bort något måste man först lägga till något. Detta tankesätt kallas att äga insikt om det mest elementära. Och i detta resonemang hamnar vi alltid om vi tänker efter före, under och efter innan vi tar ut stegen i någon riktning. Forskare från flera länder har samarbetet kring nya riktlinjer för vuxna för hur många steg per dag man bör samla ihop för att inte gå upp i vikt. För kvinnor 18-40 år och män 18-50 år krävs det 12 000 steg per dag för viktkontroll. För män över 50 år och kvinnor 40-50 år krävs det 11 000 steg, medan det för kvinnor 50-60 år räcker med 10 000 steg. Kvinnor över 60 år kan nöja sig med 8 000 steg om dagen för att behålla sin vikt. Det betyder alltså att tidigare känd kunskap som baserats på att 10 000 steg per dag skulle vara tillräckligt för oss alla är inte tillförlitlig. Detta måste betraktas som god nyhet. Att alla måste gå ett steg ytterligare att vara kvar som sig själv, det är ett steg framåt för forskningen. En annan intressant undersökning har tagit reda på vad européer suktar efter hos sin kärlekspartner. Högst på listan hamnade: humor, ärlighet, trohet och en optimistisk syn på livet. Utseendet är också viktigt, särskilt hos fransmännen. Det är tungt med kunskap som sprids och fördelas över oss dygnet runt. Många gör nog mer eller mindre omedvetet såsom Winston Churchills citat. ”Jag är alltid redo att lära mig, men jag är inte alltid förtjust i att bli undervisad.”

 

Kvinnorörelse, kvinnoemanicipation är samma ord som kvinnofrigörelse eller feminism. Det senare ordet har antagits över hela den bildade världen för att betona rörelsens senare och modernare stadium. Orden förklarades redan 1903 av författaren Frida Stéenhoff i skriften Feminismens moral. Därefter har många skribenter och aktörer jorden runt hållit denna fråga ständigt på agendan. Krönikören Katrine Kielos konstaterar i ett PS till sin krönika i Fokus att den brittiska debatten om feminismens eventuella gagn för mänskligheten har lite andra tongångar än i Sverige. ”När svensk debatt som bäst diskuterar om feminister hatar män och ifall jämställdheten är en bidragande orsak till att förhållanden kraschar, diskuterar brittiska The Guardian ifall feminister är bättre i sängen. En ny amerikansk studie visar nämligen att så är fallet. Jag tänkte bara att jag skulle nämna det. Det är viktigt med internationella perspektiv.” Ett mantra i tiden har blivit att man måste träna för att bli bra. Det spelar ingen roll om det handlar om rena idrottsprestationer som tennis, fotboll eller skidlöpning. Det handlar lika mycket om att bara vara människa. Komma överens med sig själv, eftersom det ändå är en kuf som man skall umgås resten av sitt liv med i en tät samvaro. Vi måste helt enkelt bli bättre på att belöna oss själva för goda insatser som vi gör i vardagen. Och framförallt sluta upp med att jämföra med andra. Vi är olika och det är kollosalt orättvist att förvänta sig samma prestation av oss alla. Drömmar och visioner är finfina verktyg i vår mentala verktygslåda. De kan ge livet en lämplig drivkraft. Det visar sig om och om igen när våra mentala kalhyggen i massmedia får styra visionerna åt andra. Vanligast är det på sportsidorna, men det förekommer i alla sammanhang. Svenska sportjournalisterna sänkte skidskyttelandslaget med sina visioner om femton medaljer. Givetvis kommer samma grupp av självutnämnda experter lyckas med liknande prestation i de olympiska spelen i Peking. Om stolpskotten med sina ikoner som Anrell, Ohlsson, Esk och de lokala vattenbärarna på sportsidorna får drömma vitt och brett så kommer alla medaljer att hamna på ett svenskt idrottsmuseum. Det förefaller omöjligt att bromsa den här ketchupflaskeeffekten som det blivit av att skaka på experternas veckade pannor. I detta sammanhang måste jag citera två olika källor. Detta citat är från Thomas Jefferson. ”Den mest trovärdiga delen av en tidning är annonsdelen.” Dan Quayle är en annan som inte kan undanhållas en breddare publik. ”Människor som riktigt korkade kan uppnå känsliga positioner och få ett stort inflytande på historien.”

 

PP