.......alltid någon som är mera exakt lagom. Statistisk årsbok 2013 finns nu att införskaffa för att hålla koll på att du är rätt och lagom. Statistisk årsbok ger dig med hjälp av texter, tabeller, diagram och kartor en bred bild av det svenska samhället. Den kan användas som uppslagsverk, inspirationskälla eller för att snabbt få en översikt av Sverige.


Vi envisas fortfarande med att statistiskt kalla den person och det beteende som är mest förekommande för medelsvensson fast det är Johansson som är det vanligaste namnet i Sverige. För att pejla läget i landet så kommer här en kort sammanfattning om hur vi har det här i landet. Statistisk årsbok för Sverige är här – boken som håller dig uppdaterad om vårt samhälle. Förutom statistik om allt från väder till arbetsmarknad får du inblick i hur familjen Medelsvensson lever. Medelsvensson har aptit för kött, godis och grädde.


Medelsvensson heter egentligen Johansson och delar sitt efternamn med 255 204 andra personer. Näst vanligaste efternamnet är Andersson, bara 296 personer färre heter så och avståndet krymper. Den klassiska kärnfamiljen är den vanligaste familjeformen för de över en miljon barnfamiljer som finns i Sverige. Tre av fyra barn bor med båda sina ursprungliga föräldrar och de allra flesta hemmaboende barn är folkbokförda med minst ett syskon. Den medelsvenska familjen består av en mamma och en pappa som är gifta och deras två barn. Varje år separerar föräldrar till omkring 50 000 barn i Sverige. Det är nästan dubbelt så vanligt att barn med samboföräldrar är med om en separation än de som har gifta föräldrar. Vid 17-års ålder har nära vart tredje barn varit med om en separation. Omkring 85 procent av Sveriges befolkning bor, precis som familjen Medelsvensson, i en tätort. Liksom samhället förändras även familjen Medelsvensson. Barnen har bytt namn och heter Oscar och Julia. De har dessutom blivit ett år yngre, 14 respektive 11 år. Även den medelsvenske mannen har bytt namn och heter numera Fredrik. Han är 40 år gammal och arbetar inom tillverkningsindustrin. Sveriges medelkvinna heter fortfarande Maria. Hon är 42 år gammal och arbetar inom vård och omsorg.


Barnen har glädjande nog en positiv framtidssyn. Oscar går i åttan och tänker söka till gymnasiet när han är klar med nian. Lillasyster Julia går i femman. Båda har en positiv syn på framtiden och tror att de kommer att få ett bra liv. De har varken huvudvärk eller ont i magen särskilt ofta, men kan ibland känna sig lite stressade. Familjen bor i ett småhus där barnen har egna rum, varsin mobiltelefon och cykel. Oscar är ensam om att ha tv och dator på sitt rum, vilket kan bidra till det faktum att han tittar mer på tv och använder internet mer än vad Julia gör. På fritiden ägnar sig båda åt en idrottsaktivitet minst en gång i veckan.


Till fredagsmyset äter familjen en del av veckans godiskonsumtion på 1,2 kilo. Föräldrarna dricker kanske ett glas vin. Tillsammans konsumerar två vuxna i genomsnitt per vecka 1 liter vin, 1,5 liter starköl och 13 centiliter starksprit. Utöver att familjen Medelsvensson äter drygt ett kilo godis i veckan, så äter de också allt mer bullar och kakor. Under åren 1980–2010 har konsumtionen av konditorivaror ökat med drygt 300 procent, från 2,7 till 11,5 kilo per person och år. Tänk dig att en kanelbulle väger cirka 50 gram. Räknar vi om konditorivarorna till enbart bullar så har vi på ett år stoppat i oss cirka 230 bullar per person. Det blir mer än en bulle varannan dag.


Även konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat under samma period, med 71 procent, från 28 kilo per person och år till 48 kilo. Av det är 12 kilo nötkött, 16 kilo griskött samt 17 kilo kött från fjäderfä. Mjölkkonsumtion minskade med 31 procent, från 183 till 126 liter per person och år mellan 1980 och 2010. Konsumtionen av grädde har däremot ökat med 43 procent, till 11 liter per person år 2010.


Maten är inte dyrast i Sverige. Norge är dyrast med ett prisnivåindex (PNI) för livsmedel och alkoholfria drycker på 64 procent över genomsnittet för de 27 EU länderna. Danmark är tvåa på 36 procent över, och Sverige ligger trea på 20 procent över snittet. Genomsnittet för de 27 EU-länderna har indextalet 100.


En av de yrkesgrupper som det är störst efterfrågan på utbildade personer är ingenjör. Många som i dag arbetar som ingenjörer saknar formell ingenjörsutbildning. Av dem som 2010 var verksamma som ingenjörer hade endast drygt hälften, 51 procent, en sådan utbildning. Inom yrkesgruppen Civilingenjörer var det 67 procent som var utbildade ingenjörer, varav 40 procent var civilingenjörsutbildade och 27 procent hade en gymnasie eller högskoleingenjörsutbildning. Av samtliga personer som är sysselsatta som ingenjörer har 16 procent en gymnasial teknisk utbildning. Det är också vanligt att arbeta som ingenjör med bara delvis avslutade studier, 7 procent av de verksamma har en eller flera terminers studier inom teknikområdet bakom sig, men har inte tagit examen.


Statistik och data om hur det ser ut och hur det varit sett i ett historiskt perspektiv är oerhört angeläget för att vi skall kunna se vad som kommer att ske fremledes. Så detta är sannerligen inte bara värdelöst vetande. Det finns förmodligen inte ett bättre citat än detta av Sir Winston Churchill som veckans slutord. "Ju längre tillbaka du kan se, desto längre framåt ser du troligen."


P.P