Från noll till hundratusen...........

.……på tre år. Det är apparnas storslagna genombrott i vår tillvaro. Det finns alltså snart en app eller mobil i varje ficka. Enligt viss obekräftad statistik tittar svensken på sin mobiltelefon var sjätte minut. Ett nyord i tiden är fickringa. Vilket betyder ett ofrivilligt samtal från mobilen där mottagaren hör steg, mummel och skrap. Svenskar anses vara ganska tystlåtna – utom när vi talar i mobilen. Då skriker vi. Den 20:e juni 1943 direktsändes för första gången ett telefonsamtal över Atlanten till Sverige. Det var löpargiganten Gunder Hägg på en tävlingsturné i USA som fick tala med sin konkurrent Arne Andersson som befanns sig i Sverige. Helt klart har det hänt otroligt mycket med den denna tekniska lösning sedan dess. Efter detta samtal från Hägg har vi fått uppleva en svindlande snabb utveckling som ingen kunde förutse. Men likväl är detta en realitet. Mobiler och appar är väl spridda över hela jordklotet. Många utvecklingsländer har haft en betydligt mer avancerad teknik i funktion långt före välfärdsländer som till exempelvis Sverige. Vi har det så välordnat och tryggt i detta land, trots att diverse egendomsbrott och annan kriminalitet förefaller att ständigt öka. Demokrati och åsiktsfrihet är viktigt. Till och med så invanda och viktiga hörnstenar i vår verklighet, så att vi reagerar knappt när våra politiska företrädare har glömt sin historia och skriver om sina nya idéprogram. Ungefär som man gör matlagningsprogram på teve. Saltar efter behag. Arkesten fick verkligen en sten i rullning med sin lätta omskrivning av historien. På många andra håll i världen riskerar människor betydligt mer än fjärilar i magen när de säger sin mening.

Trendkänslig är även människokroppen. Hetast och populärast bland erogena zoner för tillfället anses armhålan att vara. Denna håla anses av initierade kännare dominera fullständigt på modemagasinens förstasidor. Det är väl så att allt går igen. ”Det skall varit i säck innan det hamnar i påse” är ett klassiskt ryskt citat som bland annat Tjechov nämner i några böcker. Armhålan är vetenskapligt sedan länge dokumenterad som den viktigaste dragningskraften för kvinnor. Doften från mäns armhålor lockar kvinnan mer än alla andra doftsignaler. Så det är kanske helt i sin ordning att dessa laddade hålrum även hamnar på förstasidan.

En vits är inte alltid en vits. Det är något visst som måste finnas med för att en vits skall betraktas som en vits. En vits är en språklig lek som bygger på att ord kan betyda olika saker. När man blir medveten om denna mångtydlighet uppstår emellanåt humor. En av mina banala och underfyndiga vitsar är typ den när herr Krona halkade och bröt benet. ”Krona – slant.” En vits som innehållsmässigt är både logisk och språkligt korrekt är följande. ”När skilsmässopapperen är påskrivna får parterna varsitt ex.”

Numera har vi gott om diagnoser eller syndrom. Det är frågan om ifall det är så att vården har blivit mera vårdslös eller om det är mestadels en medial effekt? Men så gott som samtliga kändisar som figurerar i kvällspressen och vissa veckotidningar kommer ut med sina egenheter och bokstavskombinationer. Om detta är friskt eller inte är ingenting som jag tänker ta ställning till men vanligt är det. I spåren på detta överflöd av diverse syndrom kommer också nya botgörare som finner sin nisch bland dessa kombinationer. Vi får fram experter för både njutningsberoende, spelberoende, näringsberoende, kemiskt beroende och processberoende. Internet anses öppnat en fallucka för en helt ny värld med lättillgänglighet och ocensurerat material för personer som befinner sig i riskgruppen för att utveckla en beroendesjukdom. Forskning har visat att betakaroten och lykopen som finns i bland annat morötter och tomater bättrar på vårt skyddssystem mot solens strålning. Även broccoli och choklad förefaller hjälpa mot solen. Nu är frågan om vi kan finna någon husmanskost som motgift för alla beroende som väller fram i tillvaron?

Vi äro tusenden är ett klassiskt uttryck. Numera är vi miljarder. Från och idag är vi till och med sju miljarder som skall samsas om jordklotets alltmer begränsade resurser. Enligt statistiken är den vanligaste jordmedborgaren en manlig 28-årig kines. Mer än hälften av oss lever i städer. Och antalet megastäder växer. Det finns idag 21 städer i världen som har mer än 10 miljoner invånare. Mest tätbefolkat är det idag i Bangladesh med 1142 invånare per kvadratkilomete. Sprider vi ut Sveriges 9,4 miljoner invånare så får vi en befolkningstäthet på 21 invånare per kvadratkilometer. En parantes i detta sammanhang är att det behövs 4,5 biljoner geléhallon för att täcka Sveriges yta. Ändå upplever vi oss trångbodda på vissa håll! Olika falla ödets lotter. 68 år är medellivslängd på jorden idag. På femtio år har den ökat med tjugo procent. 43 procent av jordens 7 miljarder invånare är under 25 år. Läskunnighet antas vara så hög som 82 procent idag.

Vattentillgång är den viktigaste frågan att lösa för jordens befolkning. 70 procent av allt färskvatten i världen går till jordbruk. Ungefär 1,1 miljarder människor i världens utvecklingsländer har otillräcklig tillgång till det vatten som krävs för överlevnad och försörjning. Denna kris är nära kopplad till det faktum att cirka 2,6 miljarder människor saknar tillgång till grundläggande sanitet, som avlopp och toalett. Tio gånger fler människor dör av brist på dricksvatten än i krig, och överlevnaden för två tredjedelar av mänskligheten hotas av samma skäl. Samtidigt har forskare kunnat ge oss svar på frågan huruvida det är svårare att simma i sirap än vatten. För människor har det visat sig att formen spelar större roll för simhastigheten än vilken vätskan är. Anledningen till att det inte går långsammare i tröga vätskor är att den ökade friktionen från rörelsen tar ut kraften från simtagen som blir mer kraftfulla. Den optimala simmaren borde ha en kropp som en orm och armar som en gorilla enligt en forskare.

Eftersom optimism enligt någon slags forskning kan tyda på en hjärndefekt så avrundar jag denna krönika med ett klassiskt sportcitat som inte bara andas överoptimism. Citatet är av den kanske mest folkkäre av svenska skidåkare i modern tid, Thomas Wassberg. En man som verkligen kunde kämpa sig extremt trött till randen av total utmattning. ”Smärtgränsen, den skiter jag i”.

P.P