Ständig strävan efter en ökad kunskap.........

 

…………… det är en livsstil för somliga av oss. I dagens snabba informationssamhälle förändras synen på kunskap och information. Detta påverkar givetvis också identitet och roll för många skilda yrken och yrkesutövare. Detta är dock ingen lätt resa eftersom det förekommer en så omfattande mängd av diverse informativ kunskap i omlopp. Det som är en sanning idag är kanske något helt annat i morgon. Gränserna tänjs hela tiden i alla riktningar. Det förefaller inte vara någonting annat som är beständigt än förändringen. Tyvärr är detta med nyhetens behag inte alltid att föredra. Många goda sanningar, tankar och värderingar faller långt ned i prioriteringen när det nya skall få sitt utrymme. En del nya sanningar blir dess bättre bara en papperstiger som aldrig får någon uppmärksamhet.”Hur mycket oftare blir man inte stucken av en ros än bränd av en nässla.” Selma Lagerlöf är upphovsperson till dessa visa ord. Ett citat som borde finnas som en konklusion eller förord till många forskningsrapporter där man drar slutsatser på mycket vaga grunder. En aktuell studie har visat att den som vinner blir inte mera olycklig av att vinna mycket pengar på lotteri!

Att enbart en femtedel av den arbetande befolkningen i Sverige röstade på partiet som varit en hörnpelare för att arbetare i landet har fått de rättigheter och möjligheter som de har i dagens samhälle. Detta är givetvis märkligt och fortfarande har jag inte sett någon rimlig analys till detta resultat i valet. Missnöje eller längtan efter något annat? Frågorna är flera än svaren skulle jag tro. Ett är säkert att det förefaller vara mycket roligare för svenska ungdomar att vara arbetare i Norge än hemma i Sverige. Lönen och upplevelsen av att göra något spännande en kort period i livet kan vara en anledning. Men att rensa fisk eller skala bananer till smörgåspålägg för hurtiga norrmän tror jag inte alls skulle vara lika attraktiva arbetsuppgifter för ungdomarna hemma i Sverige. Detta är ett sådant område som jag gärna skulle vilja se mera bra forskning eller studier omkring. Ett annat område är att försöka förklara fenomenet att pinsamma dokusåpor på diverse TV-kanaler lockar betydligt flera sökande än de mest eftertraktade universitetsutbildningarna i landet. Refaat El-Sayed har skänkt oss ett otal klassiska citat som passar väl i diverse sammanhang. Som i det här fallet detta citat. ”Vi simmar alla i samma båt.”

Detta år 2011 är det hundra år sedan Gustaf Fröding lämnade jordelivet vid en ålder av endast femtio år gammal. Han efterlämnade en riklig mängd poesi som kommer att leva i ytterligare hundratals år. Hans förmåga att hantera ordet och språket saknar motstycke bland nutidens författare inklusive akademiledamöter, enligt min uppfattning. ”I å a ä e ö!” En dikt som är kort och koncis men ack så enastående informativ. Dessutom är den extremt lätt att lära sig och komma ihåg även i denna tid när ingen behöver lära sig någonting för att komma ihåg och recitera ordagrant. Dagens kunskap bygger på att kunna lära sig att hitta den aktuella informationen och kunskapen på rätt plats på nätet. Relationer startas och avslutas i sociala medier. Enligt statistik blir 43 procent av svenska kvinnor dumpade via sms. Det förefaller dock som om det är ett trendbrott på väg. Retro eller bevarande av fungerande produkter är på gång att bli efterfrågat. Även företag har börjat blicka mot konsumentens behov. Man har börjat tala och tänka i termer som att vi skall inte göra produkter som inte kunden efterfrågar. Man vill lyssna in människors behov och önskemål istället för tvärtom. Det känns som om vi börjar tänka i banor som var en praxis på Frödings tid. Ett exempel är mobiltelefonerna som har krympt och blivit nästan osynliga – dessa skall nu bli betydligt större igen. Nästan som de tegelstenar de var i början. ”Det gäller att ha känsla för feeling.” Detta klassiska sportcitat av Göran Zackrisson är klädsamt i detta sammanhang.

Enligt statistik från apoteket så konsumerar 600 000 svenskar sömnmedel idag. Det låter som vi problem både när vi är sover och är vakna. Normalt sett så beror ju sömnproblem på händelser som sker under den vakna tiden av vårt liv. Trötthet är ett stort samhällsproblem eftersom fyra av tio trafikolyckor beror på just trötthet. Det är med andra ord en lika allvarlig riskfaktor som droger i trafiken. Vi sitter inte bara vid ratten och sover, vi sitter och sover överallt där det är möjligt. De flesta tillbringar så gott som hela sin vakna tid till att sitta och platta ut en av kroppens viktigaste muskler. Gluteus maximus är den stora skinkmuskeln som delvis formas av de händelser som den utsätts för. En sprinterlöpare eller skridskoåkare som tävlar får en vältränad och fast rumpa eftersom det är den muskelgruppen som är drivaxeln till den snabba accelerationen. Vanliga stillasittande och jäsande medborgare som använder muskeln att sitta på sina sittbensknölar får en röv som påminner om ett scenario där stjärten blandar sig med låren. Vad som är blir ibland helt uppenbart när akterpartiet även närmar sig vadornas övre regioner. Forskningen har under årens lopp diskuterat om det bästa är att äga en äppelformad eller päronformad stjärt. Med all den inaktivitet som stillasittande arbetsuppgifter innebär så kan vi idag snarast tala om att vitlöksformade bakar som dominanta. Bosse Hansson har skänkt oss idrottsnördar en del märkliga citat i situationer av motgång. Ett sådant är speciellt ändamålsenligt här. ”Det kan bli droppen som knäcker kamelens rygg.”

I Sverige och Europa beräknas en femtedel av befolkningen lida av svår, långvarig smärta. Så helt uppenbart finns det bekymmer hos den vakna människan sannolikt är påverkade av livsstil och levnadsförhållanden. Övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och benskörhet är andra sjukdomar som dominerar i vår kultur. I Sverige kommer varannan kvinna och var femte man att drabbas benskörhetsfraktur någon gång i livet. I Sverige förekommer idag 70 000 frakturer årligen. Samhällskostnaderna för frakturer uppgår första året efter frakturerna till knappt sex miljarder kronor. Det finns hopp, det hoppet heter hopp. Barn och ungdomar som hoppar får gör en bättre besparing och investering med sin benbank än pengar på banken. Det finns en klar evidens för att det är hälsosamt att hoppa. Men det är hopplöst att börja hoppa när benen redan är urkalkade och på bristningsgränsen. Här måste alltså hoppen komma före hoppet är ute. Men viktbärande aktivitet är en förutsättning för att kunna ha nytta av sin benbank livet ut. Alltså gå, lunka och löp! Eller för att använda ett citat från en resebyrå i Köpenhamn. ”Vi tar ert bagage i alla riktningar.”

Det finns hopp även om man inte hoppar på ålderns höst. Löpning är alltid hoppfullt! Det utvecklar och stärker de flesta funktioner för en människa. Du tänker bättre, sover med bättre kvalitet och du förblir skärpt i situationer när du behöver detta. Forskningsrönen är omfattande för löpandets lovsång. Du kan även se framåt mot ett längre liv med lägre risk för många sjukdomar, till exempel luftvägsbesvär, såväl hjärt- och kärlsjukdomar som högt blodtryck hanteras bra med löpning. Även risken att få en del former av cancer minskas  med regelbundet joggande. Inte nog med det. Löpning stärker skelettet bättre än andra uthållighetsidrotter. Forskare vid University of Missouri har visat att enbart 19 procent av löparna hade en låg bentäthet i rygg och höft. Bland cyklisterna i kontrollgruppen var det 63 procent som hade en låg bentäthet. Det är inte bara benet som blir hårdare. Män som springer ungefär fem timmar per vecka löper 83 procent mindre risk för erektionsbesvär. Klassiska råd för en språngmarsch från 1940-talet kunde se ut enligt följande instruktion. Spring på främre delen av foten. Sätt i foten med tårna rakt framåt. Sväng benen bakåt. För armarna lindrigt böja efter kroppens sidor. Även dessa råd är idag mera användbara och aktuella än de som kommit oss tillhanda de senaste trettio åren från alla så kallade specialister!

P.P