…….är ett allt mera aktuellt och populärt ämne att beskriva och diskutera. Både forskningen och populärvetenskapen har satt ned klacken i hjärnan och försöker i alla möjliga sammanhang reda ut vindlingarna i barken. Det är så oerhört mycket som vi inte riktigt vet om hur det hela fungerar i hjärnan. Ju mera vi vet, desto mindre vet vi - som vanligt. Inte ens de som varit och de som är de skarpaste knivarna i knivlådan har mer än rimliga hypoteser att komma med. Det känns spännande och trivsamt att det finns så mycket outforskat. Får vi bara en tydligare bild så kan säkert mycket vara vunnet. Idag är det enbart cirka tre procent som man anser att en person (som kan betraktas som en normalslipad kniv i knivlådan) kan använda av sin hjärnkapacitet i vardagsbruk. Det bekanta ordspråket: ”non ex quovis ligno fit Mercurius” är en otidsenlig sanning. Översatt till svenska lyder det typ ”snillen växa icke på hvart träd.” Kanske är detta en anledning till att vi brukar säga träd fram till någon som skall presentera någonting. Genforskningen gör nya framsteg hela tiden. Säkert kommer det att komma en genväg inom snar framtid för att utnyttja kapaciteten bättre. Vi består ju som bekant till fyrtio procent av samma gener som ett träd! Träd har inte bara rötter, de har en stor plats hos rotlösa författare. Woody Allen är en med många citat. ”Som poeten sa: Bara Gud kan skapa ett träd, antagligen för att det är så svårt att tänka ut hur man ska få på barken.”

 

Ibland händer det att vi blir bönhörda relativt snabbt. Om man tänker riktigt mycket på en sak så går det ofta som man tänkt sig. En sådan välsignelse skulle jag som sportnörd vilja se följande händelse. Att Peter Jihde är en som bytt sida och hittat hem igen och nu är återbördad hos TV4, den fullständigt meningslösa reklamkanalen, enligt min subjektiva uppfattning. Jihde säger till kvällstidningen som påminner mycket om sin tevekanals journalistik att han inte mådde bra av att vara på SVT. ”När jag gick in i SVT:s matsal trodde jag ibland att jag var tillbaka på högstadiet”, säger han vidare i intervjun. Han hör hemma i högstadiet enligt min uppfattning. Idol är ett program som påminner om mellanstadiets roliga timme fast sämre. Att Jihde lämnat SVT har gjort att sporten har lyft sig till en helt annan nivå. Pops är en betydligt mera seriös programledare och behöver inte vara i fokus på samma vis som Jihde. Människan lämnar fotspår efter sig, spåren efter Jihde på SVT-sporten är spårlöst borta. En annan sida av vår tillvaro är de ekologiska fotstegen. Vår stora konsumtion kräver utrymme. WWF:s fotavtrycksberäkningar uppskattar hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Här ingår alla ytor någonstans på jorden som krävs för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och för att ge plats åt våra byggnader och vägar. I vårt ekologiska fotavtryck ingår också vår användning av fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att "fånga upp" koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas. Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle vi behöva 3,4 jordklot i stället för det enda vi har. Hur många planeter skulle krävas om alla levde som du? Den frågan ställer vi förstås inte till oss själva dagligen. I genomsnitt förfogar varje människa över 2 hektar. Fördelningen bland jordens invånare är som mycket annat inte helt rättvis, en svensk människa har 7 hektar, en amerikan 10 hektar och en bangladeshier 0,5 hektar. Borta bra men hemma bäst brukar man säga om andra länder. Kung George V är upphovsman till detta citat. ”Jag gillar inte utlandet. Jag har varit där.”

 

En speciell art av människan har blivit precis som våra flyttfåglar. De flyttar dit där gräset är grönast och hackar med sina näbbar och på fågellikt sätt lämnar de vit spillning efter sig. Det vita i det här fallet är golfbollar. Golfbanorna finns nu överallt.  Golfspelarna har blivit globaliserade. Jag spanar med nyfikenhet framåt i tiden. Jag har bara fått för mig att det gröna i gräset inte bara kan vara gräs, eftersom vanligt gräs inte brukar nå sådan prakt och täthet. Tänk om det vackra gräset är en kemisk framgång? Jag kan givetvis ha fel. Ibland är ett fel något som blir helt rätt. Det mest klassiska felet är Columbus som trodde att han upptäckt Indien när han beträdde det amerikanska gräset. Sedan andra världskriget har frakturer till följd av sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blivit allt vanligare i de industrialiserade länderna. Enligt en del forskare kan förklaringen vara en ökad användning av vissa kemikalier. Men kunskapen om kemikalier och miljögifters påverkan på benvävnad är mycket begränsad. Forskaren Rebecca Lundberg har nu kopplat förändringar i benvävnad hos de fyra djurarterna alligator, get, råtta, gråtrut till exponering av miljögifter som dioxiner, PCB, och DDT. Resultaten, som presenteras i hennes doktorsavhandling, tyder på att vissa miljögifter kan höja bentätheten medan andra kan sänka den. ”De här resultaten gäller djur som har utsatts för väldigt höga nivåer av dessa ämnen. Men miljögifterna kan potentiellt orsaka förändringar i benvävnaden även hos människor”, säger Rebecca Lundberg. Att vår boplats, jorden är en tickande bomb är förmodligen ingen hemlighet. Manu Chao förutspår Moder naturs seger över mänskligheten i Arbetaren, nr 38 2008. ”Men naturen kommer att göra oss mycket nervösa en dag, skaka om oss och …phooosh! Vi kommer allesammans att kastas iväg från den här jävla planeten på en minut.”

 

I väntan på vad framtiden har i sitt sköte så rullar årstiderna på. Nya terminer börjar på sin bestämda dag.  "Vi pratade om hösten, när sommaren var som skönast, snart har vi mörkret här, vi sa: snart så faller löven, när löven var som grönast.” Ulf Lundell, vem annars skulle kunna skildra årstidernas växling på poetiskt. Riksmötet öppnades med ett numera välbekant och återkommande mantra. Jobben är viktigast för Fredrik Reinfeldt. Så viktiga att han nämner jobb och arbete 68 gånger i sin regeringsförklaring. Sverige och människor är också viktiga saker, men hamnar långt under jobben. Sänkta skatter är viktigare. Så ser regeringsförklaringen ut i en kort sammanfattning. Vad skall folk hitta på hemma i sin kammare för att hitta rätt när svångremmen skall dras åt ett snäpp till? Ett tips kommer från Aftonbladets testpanel. ”Mirakeltrosorna gjorde oss smalare.” De har testat succébyxan som inte är något annat än en vanlig hederlig kompressionsbehandling. Den flyttar temporärt vätskan i vävnaden till andra områden på kroppen. Det minskade stussmåttet är ingenting än kortsiktig historia. Varje politiker skulle behöva en lektion i retorik för att hitta en Groucho Marx hos sig själv. Tänk vad trevligt det skulle vara med en sådan här Marxreplik i ett tal. ”Det är mina principer. Men om du inte gillar dem har jag andra.”

 

P.P