……......eller finns det någon som egentligen kan besvara denna filosofiska fråga? Det är frågan? Undersökningar inom ämnesområdet som har undersökt en lång rad konkreta möjligheter till patentsvar har alla lösts upp som hägringar när man kommit närmare. Om det ändå finns en mening med livet så kanske den istället finns här, där vi står och går, det vill säga, var som helst, mitt i öknen, i den grå vardagen, alltså inte i det där som skimrar, inte i hägringen, utan i det bleka och slätstrukna vi står i varje dag, den helt vanliga vardagen, som vi gör vad vi kan för att styra och ställa med och påverka lite grann. En sådan vardag har en riktning framåt, alltså ett mål, och detta mål är förstås något som man själv skulle gilla om man nånsin nådde dit, men precis som en hägring flyttar sig när man rör sig flyttar sig detta framtida mål i samma takt som man själv traskar vidare i sin vardagsöken, så man når det aldrig och får aldrig riktigt veta hur det ser ut. Men det skymtar i horisonten, i tidshorisonten, och det ingår kanske som en ofrånkomlig del av det meningslösa livet – att alltid gå och speja efter den där hägringen. Det finns ett otal citat inom detta område. Ett är från Albert Einstein i samtal med Niels Bohr om hur materiens minsta partiklar beter sig, lagbundet eller slumpartat. ”Jag vägrar tro att Gud kastar tärning med universum.”  En annan som lämnat många citat som spår efter sig är John Lennon. ”Life is what happens to you while you´re busy making other plans.” Förlust kan frånta en människa hennes känsla av mening. Utan mening kan hon förlora känslan av att vara levande. Om vårdaren ser patienten som en hel människa ökar chanserna att hjälpa henne hitta en ny mening. Inte den tidigare, utan en ny och ibland bättre.

 

En Oscarsvinnare lever hela fyra år längre än den som nominerades till en Oscar men aldrig fick den enligt aktuell forskning. Studier från Sverige visar att en professor lever längre än en fil lic, som i sin tur lever längre än en fil mag och en fil kand. Känslan av att har kontroll över sitt liv, att ha autonomi, att betyda något är alltså viktigare än att ha mer pengar än vad man behöver för att leva ett gott liv. Förklaringen till denna paradox finner vi i vår hjärna. I olika väl genomförda studier har man visat att människor längre ned i sociala hierarkin via psykobiologiska mekanismer (hjärnans reaktion på hur man upplever omvärlden) medverkar till att producera hormoner (bland annat glukocorticoider från binjurarna) som skadar kroppen och dess organ. Det handlar om långvarig stress och dess destruktiva effekter på hälsa och livslängd.

 

I detta mysterium som är livet kan människor utföra olika konster. Skillnaden mellan en stor clown och vissa pajaskonster är enorm. En kvinnlig konstnär på Tasmanien har exempelvis lyckats nå viss berömmelse för sin förmåga att använda sina bröst istället för penslar. Hon använder köksbordet som stativ och målar genom att luta sig över målarduken med sin färgade byst. Konstverken liknar abstrakta blommor och är signerade med bröstvårtan. För att inte få missklädsamma blåmärken på benen av automatkarbinen har en israelisk skönhetsdrottning beviljats vapenfri tjänst under sin tvååriga lumpartid. Det är en viss skillnad på att vara levande och att vara vid liv. Att vara vid liv innebär kanske att vara vid livet, men inte i det. Att vara levande innebär att vara i livet. ”Min farfar föddes 1988 och han hade ingen livsstil. Han behövde ingen: han hade ett liv.” Citatet är från den brittiske författaren Michael Bywater som med detta citat går till angrepp i The Daily Telegraph mot vad han anser är en tilltagande infantilisering av samhället. Det är mycket tänkvärda ord om vi blickar framåt och ser hur människan kommer att utvecklas.

 

Större snopp. Toppigare bröst. Välkommen till framtiden. Okej, det tar ett tag innan vi är där. 1000 år ungefär. Men ändå. Oliver Curry är evolutionsteoretiker vid London School of Economics och har räknat på det där. Han påstår att vi når mänsklighetens höjdpunkt år 3000. Vi är långa och ståtliga, mellan 1,80 och 2,10 meter, och vi kommer att leva tills vi är sisådär 120. Männen ser vältränade ut. Vi kan glänsa med symmetriska ansikten och fyrkantiga käkpartier. Rösterna är djupa - och våra snoppar större. Kvinnorna utvecklas, naturligtvis, åt ett annat håll. Enligt doktor Curry kan vi förvänta oss lenare hy (utan behåring), stora klara ögon, glänsande hårsvall – och toppiga bröst. Människoraserna har i stort försvunnit. Vi föds alla lätt kaffefärgade. När vi nått vår peak går det dock utför. Om 100 000 år har vi utvecklats i två underarter. Eftersom vi blivit allt mer kräsna i val av partner har vi en genetisk överklass och underklass. "Överklassen" är, enligt Oliver Curry, långa, smala, friska, attraktiva, intelligenta och kreativa. Underklassen utvecklas parallellt till knäppa, fula, tjocka troll. Och om 10 000 år får vi betala ett genetiskt pris för att vi i alltför stor utsträckning litat på teknologin. Då har vi i många år varit så bortskämda med manicker för att möta varje behov att mycket av det vi förmår idag gått förlorat. Eftersom vi så länge litat på mediciner har vi fått svagare immunsystem, förlorat vår sociala kompetens och har svårt att känna kärlek, sympati, tillit och respekt. Då hjälper kanske varken större snopp eller ärtigare bröst. ”Det krävs ofta mer mod för att ändra sin mening än för att bli den trogen.” Citatet är från Willy Brandt som var framgångsrik politiker i Västtyskland får tillägnas alla av homo sapiens som när drömmar om att kunna vinna kosmetisk framgång mot evolutionen.

 

Svårigheten med att få något att bli konstant värdebeständighet gäller inte bara kropp utan givetvis även knopp. Detta passande citat är från Jean-Jacques Rousseau. ”Beröva de kloka glädjen att ha lyssnare – och kunskapen mister sitt värde för dem.” Glädje är annars en stor glädjekälla och en egenvård mot ohälsa, stress och sjukdom. Att ta medicin är inte roligt, men att ha roligt är en bra medicin. Morot är bättre än piska. Sverige hamnar på tredje plats när det gäller morotskonsumtion i världen, efter England och Frankrike. Moroten tillhör som du säkert vet familjen persilja och det kan man se om man tittar på blasten. På 1500-talet var det vanligt att Europas finare damer (typ dagens Silvia) smyckade sina hattar med vackert svajande morotsblad. Nu kan ju morötter ätas och intas på många olika sätt, förutom i hatten. De innehåller massor av nyttiga fibrer, kalium och värdefulla antioxidanter som alfa- och betakaroten. En medelstor morot ger ungefär rekommenderat dagsbehov av A-vitamin, eller 1000 milligram per dag. Betakaroten sänker blodtrycket och lär i viss mån även minska risken för vissa former av cancer. Karotenet och A-vitaminet i moroten förebygger dessutom grå starr och åldersförändringar på näthinnan och ger ett bättre mörkerseende.

 

O väder är en stilla bön för många att bedja om i denna tid. Även om skuggsidan har sina fördelar. För där det finns solsken, finns även skugga. Årstidsväxlingarna har varit ett signum i vår klimatzon och en stor del av att vi trivs i den här delen av jordklotet. Granarna behöver kyla för att inte barra till jul. Skidorna behöver snö som underlag. Sjöarna behöver is för att bära våra skridskor. Trots alla möjligheter till aktivitet så anses tankeförmågan vara människans största talang. ”Människan är ett grässtrå som tänker”, skrev Pascal. Lyckligtvis så kan inga tankar av detta grässtrå påverka väder och vind, och det är både befriande och berikande.

 

P.P