……är ett fantastiskt temanamn på en film. Kan bli en lika oförutsägbar och dramatisk upplevelse som Orson Welles klassiska Den Tredje Mannen. I änglarnas stad samlas helgonen till fest och dansar kring guldkalven. Detta tema kunde bli riktigt kul som en modern stumfilm, kryddat med en kulstötare som börjar på ny kula? Häcken över häcken dit näsan pekar mot oanade höjder. Den okände mannen som generöst delade ut påsar verkar agera precis som den tredje mannen i den filmen. Det finns ett danskt ordspråk som skulle kunna vara en ledstjärna för stjärnorna. ”Den behöver inte söka efter ord som alltid talar sanning.” De vita giften sprider sig bland kändisarna i olika mediafixerade underhållningsbranscher med samma hastighet som myggen kläcks i våtmarker. Givetvis säljer det flera lösnummer av suspekta kvällstidningar genom att hänga ut kända idrottsprofilers namn på löpsedeln. Symboliskt nog recenseras Maja Hagermans nya bok - DET RENA LANDET - i samma tidning. ”Boken är kort sagt en historia om svenskheten. Det handlar om att rena historien från ideologiska lögner. Och hon hittar sannerligen en robust anhopning av lögner, tvärs igenom hela den västerländska historien – och med tydligt fokus på den svenska historien.” Skriver Jan Arnald i recension som är alldeles för bra i jämförelse med övrigt innehåll i tidningen. Så varför skulle den långa häckens mästare Nylander avvika från ett nationellt beteende. Sverige är landet där moralkakor fortfarande serveras med eller utan svenskt kaffe. Dömda sadistiska mördare överöses med friarbrev från trånande kvinnor i hela landet. Det är klart som amen att kyrkovaktmästaren som visat sig vara en nekrofil och påträffats på bar bärning, han kommer få kistan full av brev från kvinnor som är trötta på likgiltighet och söker en extra spännande partner. Primitiva känslor styr och ställer.
Yrsa Stenius är också hon, egentligen alldeles för vis och omdömesfull för att förekomma som krönikör i en tidning som Aftonbladet. Hennes krönikor är alltid en resa i fördjupning av språk och tanke. ”När vi hyllar våra idrottshjältar hyllar vi dessa ovanliga och inte sällan spretiga karaktärer som upplever livet som allra mest helgjutet när de får ge sitt bästa i ursinnig, ibland hänsynslös konkurrens med andra. Det är samma karaktär och samma egenskaper som finns kvar när ålder med sviktande fysik sätter punkt för karriären. Att en sådan karaktär är disponerad för drogbruk när tillvaron gapar öppen och tom i begynnande medelålder vid idrottskarriärens slut är kanske inte så upplyftande men begripligt.” Visa ord som plåster till både den osynlige liksom den fjärde mannen. Finlandssvenska skribenter är inte bara språkligt skickliga, de kan vara bräckliga också. Edit Södergran var en sådan. ”Alla långa sanningsrötter äro misstänkliga, sanningen får man endast ut i korta bitar.” Med Edits ord kan vi lägga all segerns sötma med både salt, socker och annat vitt från friidrotts EM till handlingar och känna oss snuvade på det faktum på vad som kommit ut om alla på guldfesten fått lämna några droppar kiss till laboratoriet. Jag tror inte att Sven hade blivit placerad ens i denna urinering. ”The best Event ever – with a budget in balance.” Detta är ett budskap till alla volontärer från Christer Falk, Competition Project Manager för Friidrotts
Min erfarenhet är att det som skall bli ett drogbruk ofta börjar redan under den aktiva karriären. Och det är inte bara så inom idrotten. Det är säkert en företeelse som finns inom alla branscher. Men troligen en överrepresentation i mera utåtriktade verksamheter där man ofta är i blickfånget och förväntas prestera. Politiker är för mig en riskgrupp. När jag ser aktuella citat som Fredrik Reinfeldts ord. ”Jag har ingen idol. Min uppgift har aldrig funnits före mig.” Denna brist på verklighetsförankring leder mig omedelbart till min lokala skivförsäljare som vid ett inköp förra året av senaste Ulf Lundellskivan sa helt spontant. ”Vad går han på? Bara i år ger han ut tre skivor, skriver en bok och gör tre långa turnéer.” Jag åkte på två konserter för att titta närmare på vad han går på, alltså husguden för oss många Lundellfans. Jag fann slitna skor som på de flesta män i medelålder som inte anfäktats av fåfängan att kränga på sig vad som helst bara för att vara inne. Flera sådana ser vi bland sportjournalisterna. Inga namn men jag har med nöje tagit del av Mats Wennerholms blogg, där han skriver om kvällstidningsstjärnan Lasse Anrell. ”Jag kan bekräfta, han är en tönt.” Om Anrell och Reinfeldt varit utrustade med bara en promille av Lundells kreativitet och förmåga så skulle vi säkert kunna lita mera på journalistiken och även kunna ha en viss tilltro till politiker. Dessa grupper har i en majoritet anammat ett sätt som är snarlikt vad Michael Douglas berättar för Femalefirst om hur man blir en bra skådis. ”En dag insåg jag att allt som behövdes var att titta folk rakt i ögonen och blåljuga.” Det känns som om Maud Olofsson (c) känns en gnutta omodern när hon målar upp sitt scenario för en riktigt kul kväll. ”Lite styrdans, lite bugg, kanske en och annan allsång. Goda vänner och riktigt god mat gör kvällen till en fest.” Det påminner om den bild som ofta målas upp av och om våra idrottsstjärnor. De är pendlare, mellan hopp och förtvivlan. Undermän som gör små underverk, livet är underbart. Vissa lever på underkläder men är i verkligheten ofta utan underkläder. När undrens tid är över väntar undergången runt hörnet. ”Tungskrapan är en behändig produkt, men det verkar gå lika bra att använda en matsked.” FCZ-profilen och antifotbollsstjärnan Tore Kullgren filosoferar på sin blogg.
Övervikt dödar fler än hunger. Det är helt i sin ordning att den västerländska livsstilen som är drömmen för alla fattiga människor i andra världsdelar även erövrat denna titel. Idag är en miljard av jordens sex och en halv miljard människor överviktiga. Eller feta skall vi rättare kalla dessa eftersom 300 miljoner lider av fetma. Graden av övervikt mäts ofta med hjälp av kroppsmasseindex (Body Mass Index på engelska). Men eftersom BMI inte skiljer på fett och muskler är det ett dåligt mått på övervikten och den ökade risken för hjärtkärlsjukdomar, enligt amerikanska forskare. Det gör ont när kroppar brista. Och det gör de så småningom om inmatningen av födoämnen fortskrider. ”Om det inte botas av bastu, sprit eller tjära, då är döden nära” är en sanning med modifikation som råder bland de som bränner fett eller mest svett i hettan. Det finns lindring för de omfångsrika som lider. Carlo Bellini vid universitetet i italienska Siena har i sina studier funnit att ett tv-program kan ha mer smärtstillande effekt än omtänksamma mammor. Barn som fick se på tv under tiden för blodprovningstagning uppgav att det gjorde hälften så ont som dem som hade sin mamma med sig. ”Det finns ingen kunskap som inte är värdefull.” Ett citat av Edmund Burke får markera värdet av ovanstående forskningsrön.
Nesofilen har gigantiska semestermöjligheter. Det finns 401 helårsbebodda öar enbart i Sverige att besöka. Homo insularis är det latinska namnet på ö-människan. I vårt omfattande hav av åsikter så finns det också öar på sina håll. En sådan är vicepresidenten för den italienska senaten, högerextrema politikern Roberto Calderoni. Han hävdade efter landets seger i finalen i fotbolls – VM. ”Mitt lag besegrade ett lag bestående av svarta, islamister och kommunister.” Dessa ord av Fredrika Bremer får tillägnas dessa extrema värderingar som överglänser det mesta. ”Fåfängan, den prålande påfågeln, är likväl ett ödmjukt kräk. Den håller till godo även med de minsta smulor, plockar upp dem den kan, och är i valet mindre grannlaga än en höna.” Det kan också vara på sin plats att ge Calderoni följande tips.
Dr Hans-Werner Bierhoff har kommit på en formel som ska gälla för att hålla par lyckliga med varandra. Matematiskt skulle man kunna uttrycka det som:
Avslutningsvis ger jag ännu passande ett citat av Edit Södergren. ”Missförståndet har hittills varit den största makt på jorden.”
P.P