…………i alla möjliga idrottssammanhang och framförallt när någon gör en prestation som leder till framgång. Givetvis är detta skapat av referenter och journalister med blygsamt eller begränsat ordförråd. Nu är mer än hälften avklarat av världens viktigaste tävling. Och fokus är hundraprocentigt riktat mot imperiet och konungariket England under den här perioden. Det förefaller nästan onödigt att bedriva andra arrangemang under den här tiden. Allt handlar för dagen om unga, gamla, otränade och extremt vältränade människor från alla jordens hörn som deltar i en ädel tävlan. En tävlan som jag anser förpestas delvis av nationalistiska journalister som enbart vill se de sina som vinnare. Det förefaller nästan inte finnas några gränser för denna yrkesgrupp i konsten att överträffa sig själv med monsterrubriker om vad som helst och om vem som helst. Vinn vinn eller försvinn är mottot. Allt ljus på vinnare och ut i periferin med de aktörer som inte tar medaljer. Detta även om de gör sitt yttersta på gränsen till sig bästa kapacitet. Det är alltid tråkigt när någon annan än de egna vinner, för då blir det oftast någon misstanke om oegentligheter. Skittrist skulle jag vilja kalla detta agerande. Det är som vi vet ofta extremt små marginaler när tävlingar avgörs. En hel är mer än tio tiondelar. Och inte ens detta räcker alla gånger. Tur förtjänar man brukar det heta, och så är det säkert många gånger. Det krävs otroligt många träningstimmar och till detta många andra faktorer för att vinna i viktiga tävlingar. Den amerikanska basketstjärnan Michael Jordan lär ha sagt: "Jag har missat fler än 9 000 skott i min karriär. Jag har förlorat nästan 300 matcher. 26 gånger har jag haft förtroendet att skjuta det matchavgörande skottet och missat. Jag har misslyckats om och om igen i mitt liv. Det är därför jag lyckas." Sarah Sjöström är i början av sin karriär och kommer att missa många gånger till. Hon kommer ha dåliga dagar, dåliga lopp och säkerligen hela dåliga mästerskap. Hon är en av många aktiva som inte behöver få skit för att inte vunnit utan tvärtom uppmuntras till fortsatt metodisk träning mot sina drömmar mål.
Det ser alltid så enkelt ut när någon som är skicklig utövar sin speciella färdighet. Det är också ett sant och fascinerande nöje att få iaktta en skicklig person oavsett om det handlar om att hoppa, springa, kasta, ro, cykla, paddla, fäktas, skjuta, dansa, dribbla eller göra tunnbrödsrullar. Allt är möjligt för en människa med rätt intresse och passion, alla kan komma att bli en mästare i sin nisch. Men det krävs övning och åter övning. Eller som Johan Wolfgang von Goethe sagt.”Allting är svårt innan det är enkelt.”
Alla människor är bra på något. Det gäller bara att komma på vad. Det finns en del som bra på att förstöra för andra. Töntar som skaffat sig en extrem färdighet i att göra sådant som vi normalfuntade tycker är destruktivt och dumt. Den här gruppen är en minoritet men utmärker sig ofta mer än övrig population. Man kan bara undra vilka drivkrafter det är som härskar i en sådan felprogrammerad skalle? Det förefaller som det smyger in en och annan sådan typ som jag vill kalla för en ”fotbollshuligan” även på åskådarplats på riktig idrott som friidrott. Ett sådant märkligt tilltag inträffade i samband med starten för årets största idrottshändelse. 100 meters loppet med alla de bästa på startlinjen! ”Han skrek kränkningar och kastade sen in en plastflaska på löparbanan”, säger en talesman för polisen enligt The Australian. Mannen fick ett välförtjänt kok stryk på läktaren av en holländsk judotjej och efter omhändertagande av ordningsmakten sitter han nu anhållen. Här har svensk idrott mycket att lära om hur man tar hand om våra fans som finns i ett antal lags klackar.
Det är konstigt att vissa sporter gör om sina regler för tävling att det gör nästan omöjligt för både tävlande och publik. Senaste exemplen är badminton där det visat sig att vara en konkurrensfördel med att förlora vissa matcher. Brottning håller nog på att köra ner sin sport helt i antikrundan med sina poängbedömningar. Det är inte längre några kast eller grepp. Enbart ett bökande med att knuffa på varandra varpå man bara väntar på att få lägga sig platt på mattan och klamra sig fast där som en kardborre. Om inte reglerna för sporten görs om så faller man säkert på sitt eget grepp.
Det finns en del länder och lag som är mer vinnare än andra. Till exempel så placerade sig Stanforduniversitetet på femte plats i nationstävlingen i tävlingar i Peking för fyra år sedan. Det var alltså studerande från olika nationer som tävlade i sin sport och för nation från detta universitet. Så visst finns det platser som skapar en större vinnarkultur än andra ställen.
Men snart är festen över och vi återgång till våra lokala vinnare och förlorare. Och det är roligt att det finns vardag att vara närande i så gott som hela tiden. Strindbergs klassiska citat är lika aktuellt idag som igår och imorgon. ”Livet är bara omtagningar.”
P.P