Varje timme som vi sitter stilla vid teven förkortar livet med 22 minuter för en människa. Sex procent av alla dödsfall beror på brist på fysisk aktivitet. Alla studier ger liknande indikationer. Stillasittande och för låg aktivitetsnivå i vardagen är en påtaglig hälsorisk. Kunskapen är inte på något sätt ny men den får allt större fokus hos ansvariga myndigheter och organisationer. Socialstyrelsen har uppmärksammat detta och har nyligen gett ut nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Dessa riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. Riktlinjerna tar upp tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Enkla råd och rådgivande samtal är grunden för åtgärderna. Enligt WHO (Världs Hälsoorganisationen) kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. När FN:s generalförsamling öppnar i höst är temat kroniska sjukdomar. I en stor del av världen pågår idag förändringar i livsstil som innebär att kroniska sjukdomar som diabetes, cancer och hjärtkärlsjukdom får allt större betydelse i de flesta samhällen. Ett stort problem är att många länder tar efter den så kallade välmående västvärlden i både kost- och motionsvanor! Och detta är inte alls bra vare sig för indidiv eller population som helhet.
Jag tycker att det är klart värdefullt att det kommer intressanta data om vilken betydelse vardagsmotion och aktivitet har för en människas hälsa. Enbart att aktivera sig med promenader i en låg gånghastighet ger effekt på en ökad livslängd för bland annat dementa. Dessutom har det visat sig att det är en klart mindre risk för demens/alzheimers för personer som motionerar jämfört med andra som inte är fysiskt aktiva – cirka 50 procent mindre risk. Hjärnan krymper med ökad ålder, det är volymen i hippocampus som anses minska. För personer som joggar förefaller det som det inte sker den här åldersförändringen. Det är alltså en ypperlig kognitiv behandling att ägna en stund dagligen åt fysisk aktivitet. Det ger enligt forskare en nybildning av hjärnceller. Studier av det här slaget är vanligast på djur. I en speciell musstam som tränar bromsas ålderssymtom signifikant. Jag kan komma ihåg att det även finns en äldre japansk studie på möss som visat att möss som springer, alltså belastar fotsulorna utvecklar nya hjärnceller på ett sätt som inte sker hos möss som enbart simmar.
Definitionen på funktionsnedsättning brukar anges som en brist av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga. Det finns litet olika sätt att beräkna hur många det kan röra sig om. Men helt klart handlar det om minst en miljon människor i Sverige i åldern 16-64 år. Dålig hälsa är faktiskt tio gånger vanligare om individer får skatta sin hälsa själva. Störst ohälsa i är det i gruppen med fysisk rörelsenedsättning. Enligt bedömare så kan den så kallade onödiga ohälsan minskas med en tredjedel med små förändringar i livsstil. Huruvida det är kostnadseffektivt med fysisk aktivitet är en fråga för hälsoekonomer. Låg kostnad, stor hälsovinst är en god kostnadseffektivitet. Det anses av somliga att det är tillräckligt att en av hundra i en grupp som förändrar sitt liv till ökad fysisk aktivitet blir långvarigt fysiskt aktiv för att det skall vara kostnadseffektivt.
Största hälsovinsten gör man precis när man sätter igång med att röra på sig i en ökad omfattning. Effekten planar ut när man är redan aktiv. Det är även känt att riskerna, biverkningarna är små emedan effekterna är stora. Dessutom ger det en bättre fitnesseffekt med hög intensitet i träning jämfört med enbart låg intensiv träning. Den absolut största effekten når de mest otränade och de äldsta som kommer igång med fysisk träning. Ändå är det inte alls lika vanligt som den farmakologiska behandlingen. Det är en märkligt hög siffra att varannan svensk över 80 år får minst tio olika mediciner utskrivna under ett år. Det har skett en påtagligt stor ökning i den här medicinförskrivningen de senaste 20 åren. Samtidigt är jag övertygad om att den fysiska vardagsaktiviteten har minskat utan att ha exakta data på det.
Det kan finnas en poäng med att börja så tidigt som möjligt i livet med att vara fysiskt aktiv. Och helst fortsätta hela sin karriär. Om fetman kommer redan under barndomen eller i det vuxna livet spelar en roll för hur kraftig fetman blir – men bara för män. För kvinnor spelar det ingen roll om fetman kommer tidigt eller sent i livet. Män som blir feta som unga har svårare att gå ner i vikt. Fetman är i hög grad ett välfärdsproblem. Av jordens sju miljarder invånare så tvingades 925 miljoner människor i världen att gå hungriga förra året.
”Jag ångrar att jag inte var mer på kontoret.” De sista orden som Rolls-Royces skapare Henry Royce yttrade i livet. Idag tror jag att vi vända på det och säga tvärtom. Vi måste sträva efter att vara mindre på kontoret och mera i rörelse.
P.P