……….det är frågan när det gäller det klassiska sättet att mäta vår hälsa. "Om du tvekar, säg sanningen." Citatet av Mark Twain är precis som det låter ett rättesnöre. Helt klart är jag en som är tillfreds med att många börjar diskutera mätmetoden BMI, bodymass index som en tveksam metod att mäta vår hälsa. Sättet att dividera kroppsvikten i kilo med kroppslängden gånger kroppslängden i centimeter ger oss ett tal som anses vara vårt BMI. I tabeller kan man sedan se om man är under- eller överviktig eller rent utav fet. Över åtta miljoner träffar ger denna metod på Google. Intressant nog finns det många viktminskningspreparat som säljer bra med BMI-mått som indikation. Om vi använder oss enbart av BMI som måttenhet så är förmodligen nästan samtliga deltagare i årets skidmästerskap i Oslo klart underviktiga. Alltså högpresterande elitskidlöpare som äter kollosalt stor mängd mat för att orka träna och tävla på elitnivå. Precis som andra elitidrottsutövare som till exempel en nationell hjältinna i utförsbacken är klart överviktig. Så tokigt kan det slå med den beräkningen. "Läsning gör inte en människa vis, den gör henne bara lärd." Citatet av W Somerset Maugham är en teori som kan förklara varför teorier inte fungerar i praktiken.
Beräkningsmetoden är påhittad av en belgisk astronom, Adolphe Quételet redan på 1830-talet. Han hade ingen egentlig tanke på hälsa utan ville enbart ha ordning och reda på jorden liksom i rymden. Han mätte och vägde därför lik sö att skapa något genomsnittligt värde. På 1950-talet togs metoden upp igen av amerikanska försäkringsbolag som insåg att ju mer lik, i vikt och längd, försäkringstagaren var en 25-årig man – desto längre skulle vederbörande leva och betala sina försäkringspremier. Pengar är inte allt. Eller för att citera Danny Kaye (för yngre läsare eller andra med kortare minnesperspektiv är Kaye en amerikans filmkomiker som fanns bland oss 1913-1987). ”Det krävs mer än pengar för att göra en man lycklig. Man måste också ha aktier, guld och fastigheter.” Djuren är bättre än oss på mycket här i världen. Elefanten Maggie kunde med tre halvtimmes pass om dagen med promenader på ett gångband i en hastighet på 11 km i timmen banta 500 kg. Idealvikten är 3 600 kg för Maggie.
Hur vi än vrider och vänder på oss så har vi kroppens största muskel där bak. Många av oss har slappa rumpor därför att de inte används i vardagen. Givetvis är detta faktum en bagatell när vi jämför med naturkatastrofer, krig och annat elände som är många människors lott. Men genom att banka, sträcka och knåda dem kan du få liv i baken igen. Man kan inte veta om du får bäst resultat av att banka eller massera, så du får pröva dig fram och se vad som funkar bäst. Det finns medvandrare i vår tillvaro som tar så få steg med sina ben och så korta steg att stjärten blandar sig med låren. Det leder ibland till bakvärk och andra gånger bara till en ren slapphet. Precis som myntet har kroppen både en fram- och baksida samt kant. När musklerna på framsidan av höfterna är för stela kan musklerna på baksidan av höfterna närmast skinkorna inte arbeta optimalt. Många har av en mängd olika anledningar stela muskler på framsidan av höfterna. För att motverka problemet hjälper det att töja ut höftböjarmusklerna. Huden är kroppens största organ. I huden sitter det många sensoriska celler som har direkt förbindelse med de nervceller som styr musklerna. Genom att banka på skinkorna aktiverar du nervsystemet, så att musklernas sammandragningsreflex förbättras. Det ger fastare former. Slå med öppen hand och var inte rädd att ta i. Smiska dig själv kan alltså vara den bästa terapin för vissa rumpor! I musklernas fästen sitter en rad nervceller. Genom att massera längs kanten av bäckenet och ner längs yttersidan av låret blir nervsystemet mer aktivt och sammandragningen i musklerna förbättras. Du ska massera så att du verkligen känner det utan att det gör ont. Men det gäller att tänka efter före så att man inte blir missmodig om resultatet blir det önskade. Alltså en både mindre, fatstare och mer trimmad bak. Ibland kan det sluta som ett kinetiskt ordspråk. ”Den som fällde trädet tänkte inte på att även dess skugga försvann."
Några kinesiska kockar hoppas på succé runt om i världen med ägg kokade i pojkars urin. Under tusentals år har rätten varit en lokal delikatess i Dongyang, östra Kina. Nu vill ett par traditionella kockar exportera rätten, hårdkokta ägg i pojkurin, till resten av världen.
”Urinen samlas in direkt i burkar från lokala skolor varje dag. Den bästa är från pojkar under tio år”, säger kocken Lu Ming. Vidare säger Lu Ming till Orange News. ”Äggen är utsökta och hälsosamma. Dessutom stoppar äggen feber och kan göra dig mer koncentrerad om du känner dig hängig eller sömning”. Påskhelgen är den tid vi konsumerar mest ägg. Påsken detta är infaller sent i april. Enligt reglerna firas påskdagen första söndagen efter första metonska fullmånen efter den 20:e mars. Den metonska fullmånen är beräknad efter Metons cykel, och dess datum sammanfaller inte alltid med den astronomiska fullmånens. Så med andra ord skulle vi kunna säga att påsken är en typ av full moon party för oss. Påsken är en stor mat och godishelg av tradition. Men att mörk choklad behöver vi inte invänta påsken. Enligt ännu en studie som nyligen kommit ut visar det sig att mörk med choklad med en kakaohalt på minst 70 procent ger skydd mot stroke. Enligt denna amerikanska studie som följt 45 000 personer visade det sig att de som regelbundet åt mörk choklad hade 22 procent mindre risk för slaganfall (stroke). Och de som ändå drabbades av stroke ibland chokladätarna hade 46 procent lägre dödlighet. En av anledningarna till chokladens nyttoeffekt anses vara att den är full med antioxidanter. ”Man lär sig inget förgäves – inte ens strunt.” Citatet har okänd författare men väger lika tungt för det.
Har vi kommit det klassiska sportuttrycket att tagga upp sig på spåren? Det är något att fundera över när vi betraktar modern forskning. Var finns taggandet vi efterlyser det i olika situationer? I kroppen eller själen? Forskningen gör ständigt nya trendbrott även i vår upplysta tid. utvecklingsbiologen Gill Bejerano vid Stanforduniversitetet i USA har jämfört dna från schimpanser med dna från människor. De har funnit att 510 bitar av dna saknas hos oss människor. En av dessa luckor gör det möjligt för hjärnan att växa sig större på vissa ställen. En annan intressant egenskap som har fallit bort är taggar på den mänskliga penisen. Apor, schimpanser och möss har taggar av keratin, alltså samma material som bygger upp våra naglar. Arter som saknar dessa keratintaggar på sin penis lever oftare i monogama förhållanden. Här finns kanske ett uppslag att studera snoppar på män som lever i polygama förhållanden.
”Om jag ger dig en pfenning blir du en pfenning rikare, och jag en pfenning fattigare. Men om jag ger dig en idé, blir du en idé rikare, men jag har den också kvar." Albert Einstein har reflekterat över givandets glädjeämnen på detta finurliga vis! Tänk på det och ta och ge någon en idé och då kan du förstå att tankegången som jag ofta möter från en och annan person i min bransch. ”Det är ingen idé” är egentligen en urusel idékonstruktion!
p.p