…………..är en rubrik att använda om en man som förmodligen tjänar alldeles för mycket på att bära sig illa åt och vara pyramidalt klantig. Lasse Anrell är en så kallad sportkrönikör som dyker upp vid alla stora mästerskap och slår nya rekord i att vara plump och elak i nationalistisk yra. Den här veckan är han i Oslo och gör bort sig. Kallar på känt Anrellmanér allt som inte är svenskt för dåligt, fusk med mera. Och denne man som förmodligen är tryggt vaggad och en gång i tiden ägnade sig åt att lukta på köksblommor och heja på världens bästa ishockeylag hemma i Värmland. Men kammen växer stadigt i den mediala strömfåran. Självhävdelsen passerar hela tiden nya gränser i dumhet. Sverige är inte bäst på skidlöpning och några andra småsaker i världen. Var glad över att vi får delta och se ryggen på Petter Northug Jr – en av världens just nu bästa idrottsmän. Jag kan inte förstå att svenska tidningsmurvlar som anser sig vara journalister på banan inte ägnar en större tacksamhet och ödmjuk granskning av Norges framgångar. Till exempel det faktum att Norge räddar den svenska regeringens ansikte med arbetsmodellen!  95 000 svenskar är enligt en färsk uppgift sysselsatta i Norge. Med arbeten inom vård, service och industri. Allt från professorstjänster till enklare sysslor som att skala bananer och rensa fisk. Det är givetvis en ansenlig summa pengar som Norge lägger ut på bistånd till Sverige med att hålla grannarna med arbete som ger både mat, husrum, fritid och drömmar om jorden runt resor som backpacker. Alla dessa utvandrare är respekterade och ansedda som utomordentligt flitiga arbetare i Norge. Det är klart att det blir pinsamt för alla som kan tänka längre än till sin tidnings ambition att sälja lösnummer, Anrells hetsiga och pinsamma artiklar. "Hat är bara brist på fantasi." Är ett citat av Graham Greene som tillägnas svenska journalister och fans som spyr ut sina anklagelser mot andra länder och deras idrottare som är bättre än de blågula.

För att förstå hur mannen från ankdammen plaskar fram med sina märkliga påståenden så hämtar jag några citat direkt från Anrells egen krönika i landets största kvällstidning.”Man kan skratta lite åt hur allvarligt Norge tar det här med skidåkning. Blodigt allvarligt.” En kommentar till detta behövs kanske inte. Är det inte så att det trots allt betyder mer för Sverige med framgångar i skidspåren. I Norge är det en livsstil! Visst kallas han Petter Nollthug i Sverige, skrattade jag i sändningen och det skapade en viss ångestladdad upphetsning i studion. Alla svenskar tycker om att se Nollthug förlora.” Tja citatet av Anrell behöver ju inte kommenteras! Självgodheten och okunskapen talar sitt eget språk. Jag hoppas att Petter Northug vinner alla guld och litet till som personlig reflektion. ”I dag skrivs nästa kapitel i VM i skidåkning mellan Norge och Sverige. Då handlar det om den nya svenska solidariska skidåkningen. Mot den nynorska egosimen i skidspåret.” Och hur det här med Anrells profetia? Jo – tvärtom som vanligt. Rickardsson tokkör på i täten när Hellner sladdar och knäcker både sig och Hellner! Norska laget åker fantastiskt klokt och drar upp spurten åt Northug! Det finns en mängd förståsigpåare som har åsikter om valla, snö och skidor. Men skidlöparna själva (förutom svenskar) är inga gnällspikar som skyller på sådana omständigheter. De hyllar den som är bäst för dagen laddar för nästa tävling. Så här säger Marcus Hellner efter dagens prisutdelning där Petter hyllas av stor åskådarskara. ”Han var ju en rättmätig vinnare. Visst, man hade själv velat stå där – men han förtjänar den platsen”. Raskt vidare till mera från nationalisten Anrell.”Att jag kallade Northug för Nollthug var inte så där jättepopulärt eller att jag kallade Norge för ett land som flödar av olja, honung och heroin. Jag följde upp det i radio med att hävda att den norska Centralstationen är världens största knarkarkvart. Jag blir förvånad när jag gick förbi stationen igen i går. Det var som att gå in i Vigelandsparken. En massa­ heroinister stod helt stilla, stelnade som statyer. Mycket märklig upplevelse.” Förutom det Anrellska tramsiga hånet av världens bäste skidåkare så finns här en poäng med en samhällsinformation. Det som Anrell inte fördjupar sig i nämnvärt. Alltså överflödssyndromet med droger etc. Enligt svenska experter så har det aldrig funnits så stor tillgång på narkotika i Sverige som idag. Min hypotes är att en stor del av det som flödar i Norge kan komma från svenska sidan. Droger är helt klart ett av vår tids stora problem både lokalt och globalt – att det är så många som tjänar så stora pengar på droger.

Förmodligen är all kritik och övrig uppmärksamhet kring superorakeltönten Anrell lika effektivt som att hälla vatten på en gås. Inte ens en sådan detalj som musarm skulle kunna stoppa hans framfart. Annars är det läge nu när vi har en dag för musarmen. Måndagen är den internationella musarmsdagen. Nu uppmärksammas ett vanligt, oönskat och digitalt djurrelaterat fenomen. Dagen uppmärksammar de besvär som dålig arbetsställning ger vid datoranvändning. ”Man bör tänka på att variera sig, att inte sitta för långa stunder vid datorn, att variera arbetsposition, jobba på olika sätt, ha skrivaren i ett annat rum och att röra på sig”, säger Peter Palm, forskare i arbets- och miljömedicin.

"Ju längre tillbaka du kan se, desto längre framåt ser du troligen." Citatet av Winston Churchill är en användbar sanning i många olika sammanhang. Ett sådant tillfälle är skidtävling och vallning. I Mora-Nisses memoarbok I vita spår från 1953 finns en intressant episod som dagens tränare, ledare, aktiva och framförallt media skulle diskutera och fundera omkring. Alla spårämnena, allstå skidlöparna är nog inne på detta spår automatiskt. Episoden som Mora-Nisse beskriver är en tävling i slutet av 1940-talet när han var bäst i världen. Han skulle möta två starka finnar i en tävling i Kiruna. Nisse märker på värmningen att hans skidor har betydligt sämre glid än antagonisternas skidor. Så när de står där och skall starta så kommer en av motståndarna, Pekka fram till Nisse. Han tar fram sin valla och en kniv. Delar den i tre delar. ”Vi ska inte tävla om vem som vallar bäst utan vem som åker skidor bäst”, säger han och delar med sig av dagens bästa valla. Mora-Nisse vann tävlingen. Den här andan skulle vi säkert även kunna se idag om vi hade mera sansade journalister och ledare som kan tänka i dessa sportsliga banor.

Det tar bara några ögonblick för oss att få ett första intryck av en annan människa. Är det en vän eller fiende? Verkar personen pålitlig, kompetent, eller tvärtom, obehaglig och svår att tycka om? Enligt forskare från New York University så tar det oss bara sju sekunder att fatta elva viktiga beslut om vad vi tycker om någon annan. Det skriver amerikanska tidningen Forbes. När vi gör affärer så kan de första intrycken ofta vara avgörande för hur affärsrelationen kommer att utveckla sig och då gäller det att veta hur du ska använda de första sekunderna på rätt sätt – utan att ens hinna öppna munnen. ”Man måste arbeta, om inte av läggning så åtminstone av desperation – eftersom det vid noggrann undersökning visar sig att arbete är mindre tråkigt än att roa sig.” Charles Baudelaires visdomsord får bli veckans slutord en inspiration till en trivsam och arbetsam vecka både på och bredvid skidspåren.

P.P