………..återkommer jag till fotbollarna som nu i de flesta fall nått sina mål i turneringen som präglat vår tillvaro i flera veckor. En eller annan av bollarna har kanske precis såsom Bushs missiler missat målet en bit. Frankrikes fotbollare hade inte den bästa lyckan med sig i denna turnering. Många är stolpskotten som står på tå för att kräva chefens avgång. Så här elegant svarade Raymond Domenech på journalistfrågan inför den avgörande matchen: "Är det här er sista match som tränare för det franska laget?" "Är det här er sista intervju?" Ett sådant anpassat svar med en motfråga av motsvarande dignitet som den som coach Raymond fick är tyvärr alltför ovanligt. Franz Beckenbauer är en annan stor ledargestalt som har funderat omkring fotboll och framgångar i tid och otid. Det är vår första final på sex år, sedan VM 2002. Och den här gången borde det vara vår tur att vinna en stor titel.” Den repliken är en avvikande vinkling av både mål, framgång och sakligt självförtroende än de svenska orealistiska drömmarna om guld. Den svenska modellen är en indirekt fysisk handbromsvariant av Euskefeurats gamla hit. ”Det är ingen ide att drömma om Paris för du hamnar ändå bara i Hudiksvall.” Så kan det låta med all rätt när coachen är den som är bäst i laget och kommer från Hudikstrakten. Där landar de blågula som vanligt, i ett läge där man presterar i en nivå som är slående lik färgerna på matchkläderna. Utslagna och slagna såsom ett blåmärke i dess olika skeden, ömheten består dock enbart en kort tid, sedan börjar media och förståsigpåare drömma om nytt svenskt stål som skall bita och vara konkurrensmässigt i nästa mästerskap. Glöm det, som jag kan se det så är chansen tyvärr mycket liten att Sverige skall klara av nästa kvalspel. Danmark och Portugal gör upp den platsen i kvalgruppen inför VM 2010. Konkurrensen är för hård och generationsväxlingen i laget kommer att slå till brutalt mot vår nations nya självutnämna nationalsport. Vi är inte bättre än det som visades upp i matcherna mot Spanien och Ryssland. Sverige blev fullständigt avklädda inpå märgen. Spanien vinner föga överraskande men mycket rättmätigt EM-turneringen. Det är underbart när det bästa laget även får nöjet att vinna och inte bara spela den bästa fotbollen. Mina profetior inför turneringen hamnade ganska så rätt om vilka lag som skulle hamna i topp och botten. Det är många andra som reviderat sina tips under turneringens gång.

 

Nu vet alla allt så här i efterhand. Allt som allt kan man säga att hela händelseförloppet var så förutbestämt. De gamla grekerna tänkte mycket mera, djupare och oftare än dagens tänkare gör. Övning ger dock färdighet. Följande citat är hämtat från Wikipedia och handlar om den kanske främste tänkaren genom tiderna. "Sokrates besökte också oraklet i Delfi och fick där veta att han var den visaste mannen. Det trodde han inte på och pratade därför med den tidens vise. Han förstod att de ansåg sig ha kunskap om saker de inte visste något om, och då gick det upp för honom att han var visast eftersom han inget visste. Därifrån kommer talesättet: Klokast är den som vet vad han inte vet". Den dagen finns inte idag när journalister och andra ovetande som bygger sina teorier på drömmar, luftslott och förhoppningar börjar söka upp filosofer för att kunna beskriva världen bättre. Möjligheterna finns men det är kanske journalistikens ambitioner som numera är i en annan intresseriktning.

 

Intuition kan förklaras är innehållet i ett synnerligen viktigt och intressant pressmeddelande från Linköpings universitet. Det här är ju inte någon helt ny teori eller kunskap som presenteras i Lars Erik Björklunds avhandling. Det här är inte heller någon större nyhet för en del av oss som hittat andra författare inom ämnesområdet tidigare. Langefors teorier är kända sedan länge. Gladwell har i sin underbara bok Blink botaniserat i forskningen om det intuitiva intellektet. Vad Björklund visar i sin avhandling i didaktik är att intuition, eller tyst kunskap, är svår att mäta och få syn på, och tenderar därför att nedvärderas. Men det finns en neurobiologisk förklaring till hur erfarenhetsbaserad kunskap uppstår. Följande rader är ett direkt citat från pressmeddelandet från universitet, en mycket intressant läsning som varmt rekommenderas. ””Hä gå int å förklar för den som int begrip”,Mina ben tänker fortare än jag” (Ingemar Stenmark). ”Jag åker bara dit pucken kommer att vara om en stund, inte där den är” (Wayne Gretzky). Med dessa citat illustrerar Lars-Erik Björklund i sin avhandling det vi menar med intuition, tyst kunskap, handens kunskap eller förtrogenhetskunskap. Den bygger på erfarenhet och kan påvisas hos experter inom många fält. - I studier på 1980-talet av sjuksköterskor kunde man påvisa att de som hade lång tid i yrket såg mer och gjorde bättre bedömningar snabbare. Man talade om en intuitiv förmåga, säger Lars-Erik Björklund, som har ägnat sin avhandling åt att gå igenom forskningen inom olika fält kring denna kunskap. På 1990-talet gjordes liknande studier av läkare och affärsmän, med liknande resultat. Att människor med lång erfarenhet ofta blir bättre på det de gör, att träning ger färdighet, är inget nytt. Men några bra förklaringar till varför det är så har inte funnits. För några år sedan upptäckte neuroforskare att den mänskliga hjärnan har dubbla system för att ta emot och analysera sinnesintryck, ett medvetet och ett omedvetet. I det omedvetna, s.k. icke deklarerbara, systemet jämförs våra sinnesintryck med tidigare lagrade bilder. Vi har alla en inre bilderbok med lagrade erfarenheter utifrån vad som hänt oss tidigare i livet. Vi minns också utfallet, slutade det bra eller dåligt? Med hjälp av dessa lagrade sinnesintryck bedömer vi omedvetet den aktuella situationen och kan förutsäga utfallet. Denna förmåga har vi glädje av särskilt i komplexa och informationstäta situationer med mycket brus. Ju fler variationer av en situation som vi upplevt, desto rikare blir bilderboken och desto större sannolikheten att vi känner igen oss i en ny situation. - Det kan vara dofter, gester, en svårbeskrivbar kombination av intryck som gör att det vi kallar vår intuition säger oss en viss sak, säger Lars-Erik Björklund. Vi har ett minne som behöver byggas upp med sinnesintryck. Dessa minnen lagras dock bara om de berör oss. Det krävs alltså engagemang för att bygga erfarenhet. Det här betyder, menar Lars-Erik Björklund, att vi aldrig kan läsa eller räkna oss till alla de kunskaper och förmågor vi behöver i yrkeslivet. Praktisk erfarenhet är oundgänglig och behöver uppvärderas. En obehörig lärare med tio års erfarenhet i yrket kan vara en mycket bättre lärare, förutsatt att det är en engagerad person, än en aldrig så ämneskunnig nyutexaminerad lärare. Han pläderar också för att inslag av praktik och laborationer ska utökas snarare än dras in i professionsutbildningar till ingenjör, lärare och läkare. ”Vi behöver se, känna, lukta, höra, smaka och uppleva med våra sinnen. Denna datainhämtning kan inte ersättas med t.ex. litteraturstudier”, skriver han. - Erfarenhet värderas för lågt idag, och det beror kanske på att vi inte har förstått hur dessa kunskaper ser ut. Nu vet vi det, tack vare hjärnforskarna.  ” De (experterna) kanske inte är så hungriga eller energiska som en ung nyutexaminerad medarbetare, men de har en överlägsen förmåga att se och bedöma vad som bör och vad som går att göra”, skriver Björklund i sin avslutning.”

 

Det finns så mycket matnyttigt att hämta i denna akademiska rapport att det är svårt att formulera det bättre med egna eller andra ord än författarens egna väl valda ord. Givetvis är det inte det här svart eller vitt. Enligt min personliga teori så är det med värderingar, uppfattning och tankar precis som med kattor. De är alla grå i mörkret. Den mänskliga gråskalan är att de flesta av tänker och uppfattar det mesta inom samma gråskala. Men det finns en promille av personer som bara kan se det svart eller vitt, alltså marginalerna. Och dessa kan vi aldrig förändra i någon riktning vare sig det gäller åsikter, tankar eller annat. Så det gäller för oss som för de andra djuren och växterna att fortsätta med att arbeta hårt för det vi tror på. Eller som Gustav Vasa sa i något tal. ”För lata svin är marken alltid frusen.”

 

P.P