Lyrik är toppen – lyrrik är vardagens lokala fotbollande………
..….visst finns det en kontrast i den mest allvarsamma lek som figurerar i våra sommarhagar.
Men det kan vara kul om man spelar fel också, det är inte hela livet om målburen inte står där det välriktade skottet hamnar. Arbetarklassens balett kallas fotboll av vissa. Periodvis är det en högklassig kulturupplevelse. Ibland vinner man och ibland förlorar man. Skillnaden är väsentlig i känsla. Visst gör det ont, smärtan är både känsel och ett tillstånd. Men det är bara att bryta ihop en stund, bita i det sura äpplet och komma igen. Livet kan kännas outhärdligt vid en smärtsam förlust. En hedersam förlust där alla gjort sitt yttersta känns betydligt lättare att bära med sig till nästa dag. De mest hängivna i supportskaran är inte de svenska fansen som åker till Tyskland i stora glada grabbgäng och festar om en vecka. Andra kulturer i vår omgivning brinner mer intensivt. Lek och allvar är fotbollens dubbelnatur, balansgången är som natt och dag. Dag och de andra fanzen i Gerger är otåliga och fantastiska i sitt engagemang. ”Tala en vän tillrätta i avskildhet, men beröm honom inför andra.” Leonardo da Vinci kunde annat än att göra tavlor i sin karriär. Tavlor gör alla i en organisation. Det är frågan om vilken som får den största betydelsen. Att bli offentligt utskälld är värre än att få en uppsträckning i enskildhet. Det gäller även i högsta grad vänner emellan. Beröm är en helt annan sak. Det ska gärna överlämnas inför publik, vänner och andra. Många supporters ser det ibland så enkelt som Sören Cratz lyckades formulera sig efter en viktoria. ”Fotboll är enkelt. När man rör både sig själv och bollen kommer chanserna.” Givetvis gäller det att sätta chanserna. Avbytarna på bänken, oavsett om det är i ett VM – lag eller i lingonserien ser sig själva som potentiella hjältar. Precis såsom regissören Jens Jonsson tänker om fördelningen av filmstödet. ”Om det finns någon kosmisk rättvisa måste jag få debutera snart.” En iakttagelse som jag gjort under en lång tidsresa i idrottens tjänst är att vissa spelare alltid blir inhoppare eller avbytare oavsett i vilken nivå de är med och konkurrerar om en plats. Vissa är helt enkelt bäst som nummer fjorton etc. De kan bara inte prestera sitt yttersta som startspelare. Fotboll är precis som andra situationer i livet ett rollspel, var man på rätt plats ger bäst resultat.
Engelsmannen Colin Moon har skrivit en bok om vårt land och människorna i Sverige. Det är en mycket träffsäker bok enligt min uppfattning. ”Allting kan vara lagom. Det till och med skall vara lagom. Lagom innebär att göra saker på ett måttfullt sätt och välja en mellanväg. Finns det tre filer på motorvägen bildar svenskarna kö i den i mitten.” Detta fenomen ser vi i alla affärer, på gatan och även på fotbollsplanen. Svenska spelare fogar sig fogligt i sin taktik. Spelar ofta tråkigt och välorganiserat. Problemet för mångkulturella lag som Syrianska i den svenska modellen är att man skall försöka spela svenskt. Det slutar med att det kan se ut som en Pizza Calzonefotboll. Inte alls så goda kanter såsom en internationell pizza kännetecknas av, utan allt i en klump på mitten. Boll, domare och spelare trampar på samma fläck och en stackars fläckvis kreatör försöker finna spelutrymme och luckor i detta grötomslag. Då kan ett lag som är bättre på varje punkt förlora mot ett
Detta är också en modell som kommer att praktiseras av det svenska VM – laget. Detta lag som faktiskt har sin största tillgång på ledarsidan. Lagerbäck har utvecklats, från en slags hemvävd Svennisvariant i knätofs och kofta till en gigant. ”Ett ledarskap som inte är radikalare än snittet är inte ett ledarskap. Då leder man inte något som är i rörelse.” Dessa kloka ord kommer från avgående ärkebiskopen KG Hammar och passar väl in på Lagerbäck. Han är mannen som har gjort laget mentalt förberett för att ta skit på ett sätt som man inte varit förut. Den svenska backlinjen, försvaret alltså, är sämst i hela VM med undantag för Trinidad & Tobago som är det klart sämsta laget på alla punkter. Trots detta kan detta ölag, som inte skulle hävda sig i superettan i Sverige vinna över det svenska landslaget. Jag tror inte att Sverige går vidare från gruppspelet. England vinner VM! Drömfinal mot Brasilien och Beckham avgör på straff. I kon finns det många magar. Ikonen Beckham är magstark och jag går på den populära magkänslan i mitt tips. Det finns bara en handfull lag som kan vinna för övrigt. Tyskland, Italien, Frankrike, Argentina, Holland och Serbien-Montenegro är dessa potentiella vinnare förutom ovanstående finalpar. Aftonbladet som anser sig vara bästa sporttidningen har låtit läsarna rösta. Tretton procent tror att Sverige vinner VM. Det är ju helt klart att dessa, samhällets olycksbarn i optimism, fått hela sin fotbollskunskap via de två svenska kvällstidningar som förefaller ha en uppsjö av okunniga skribenter. Men eftersom Sverige är världens mest demokratiska land så är det fritt fram att rösta med vilken kroppsdel som helst. Det kommer alltid fram någon riktig skrällöverraskning i varje turnering. Störst är möjligheterna för USA och Elfenbenskusten denna gång. Som helhet ser VM – lagen starkare ut på pappret än på många slutspel. Varumärket FIFA är på topp. Artisterna finns i en mångfald. Fart, teknik och taktik är grymt välutvecklade. Slantsinglingen kan avgöra en hel del. Det är som väl känt inte bara krona och klave. Kanten är största delen av myntet och det är på kanterna som VM kommer att avgöras. Därifrån kommer inlägg och hörnor att slås som leder till avgörande mål. ”Fi faan” hörs ofta på fotboll och det är en slags nysvenska för nej!
Återkomst heter på grekiska nostos. Algos betyder lidande. Nostalgi är med andra ord det slags lidande som vållas av en osläckt längtan efter att återvända. Att återvända till tidigare händelser och turneringar kommer vi med största säkerhet få göra dagligen i fotbollsanalyser. Sofforna kommer vara fullproppade av övergödda experter. Alla vet allt och allt som sker kommer att länkas direkt till oss. Några viktiga fotbollsnyheter som jag saknar i informationsflödet är först och främst skonummer. Det är känt att Maradona spelade med skor i storleken 37, de mest tekniska spelarna har små fötter. Kilopriset på ben är en annan jättestor fråga. Maria Careys artistben är värderade till flera miljarder. Vad har Ferguson satt för pris på Wayne Rooneys mellanfotsben? Avföringens mängd, konsistens och färg är också mycket intressent. Framgångsrika kulturer i människans ursprung har ägnat mycket tid åt detta skitgöra. Nu har Simon Bank, Andre Pops och övriga hovleverantörer av senaste nytt fullkomligt missat fot & tarm. Det är inte bara balansspelare som behöver ha ordning på dessa delar. Dessutom är det så att ingen kommer undan politiken, inte ens fotbollen. Franklin Four är en journalist som kallats fotbollens John Pilger. Han skriver för flera framstående magasin i USA. Han har gjort en intressant förteckning över vilket politiskt styre som har rått i länder under den period som de vann fotbolls VM. Folkstyre med cykelsparkare är ett vinnarkoncept!
Om Sverige vinner VM så vinner Göran Persson valet. Det är min konklusion av ovanstående fakta. Men om det går illa för Sverige, då blir det regeringen som blir syndabock. Enligt god svensk tradition så skall det alltid finnas någon att skylla på. Det är inte säsong att elda upp julbocken i Gävle, då måste helt enkelt regeringen avgå. Vår trupp har allt, spelare, ledare och utrustning som är överlägset motståndarna. Någon måste ta konsekvenserna av ett eventuellt misslyckande. Krisgrupper finns i beredskap för omedelbart flygas till Tyskland och alla tält med storbildsteven i Sverige.
Den lokala fotbollen kommer att hamna en aning i skymundan. Givetvis är detta helt i sin ordning. Det är som i boxning, en stor god man slår alltid en liten god man. Jag är glad som har fått se årets bästa fotbollsmatch i Västerås. Skiljebos hemmafight mot Syrianska innehöll allt. Kamp, kramp, mål, tuppfäktning mellan tränare och en gastkramande spänning för publiken. Tyvärr blev det åter en gulröd röra i den efterföljande matchen mot Brage.” Press? Vilken press? Press är när svältande människor försöker ordna mat åt sina familjer. Det finns ingen press i fotboll.” José Mourinho – machotränaren som läser Bibeln, svarar på hur det känns att gå ut och försöka vinna efter två raka förluster. Trots detta så har Syrianska visat sig vara väl så bra spelmässigt som seriens två topplag. Men lag i toppen vinner de jämna matcherna. VIK är ett lagomlag, inga profiler, men alla gör sitt, precis som i landslaget och det räcker långt i ett avlångt land med serier fulla av långa lag. VSK har fått fart under vingarna. Att ställa rätt man på rätt plats brukar innebära en stabilitet och trygghet i spelet. Men kvaliteten på lagen i ettan är låg. Sämre än i tvåan! Arosvallen kan numera visa upp ett Tifo, Svenssons hamburgergrill ger både färgstark rök och klirr i kassan för VSK. ”Vi blir alla tyngre när vi blir äldre, eftersom vi får mer information i våra huvuden.” Är ett konstaterade av Vlad Divac. Så glöm bort informationen om att det är enbart kosten som kostar på när det gäller omfångsrikedom.
Oavsett vikt så är det viktigt att alla drar sitt strå till stacken såsom myrorna gör i sitt samhälle. Återskapa en harmoni och vinnarkultur i förening, land och kontinent. ”Kreti och pleti”, brukar det benämnas när det handlar om en flock av människor, detta omnämns redan i Andra Samuelsboken 8:18. Att höra till kreti och pleti är ingenting som vi eftersträvar. Det innebär att vi ingår i en hop där ingen skiljer sig från någon annan, ansiktslösa och karaktärsfattiga på en och samma gång. Fast i Bibeln vad det ju egentligen legosoldater som uttrycket beskrev, nämligen kereteerna och peleeterna, och dessa gjorde faktiskt en avgörande insats i kung Davids armé, även om ingen enskild i gruppen lät sig omtalas för eftervärlden.
Det är en snygg gest att hylla kollektivet, alla var bäst är en vanlig formulering. Men någon blir alltid den som gör målet. Oavsiktigt ibland, men ofta är det med skicklighet. Då bryts alla barriärer, eller som filosofen Peter Sloterdijk uttrycker sig i Der Spiegel. ”Något dummare än fotbollsspelares reaktioner efter ett mål finns inte. Det man får se är verkligen obscent. En porrskådespelerska skulle bli generad inför denna sällsamma målskytteorgasm inför betalande publik.”
Ett citat av Ambrose Bierces får avsluta denna profetia och det kan vi ta med oss ut på gräset, till sofflocket och läktaren. ”Entusiasm: en oro som uppträder i ungdomen och kan botas med små doser ånger och erfarenhet.” Tro – hopp – kärlek! Det är livet och livet är mycket fotboll.
P.P