……det är en mycket intressant frågeställning som belönade den norske psykologen Karl Halvor Teigen det alternativet Ig Nobelpriset i psykologi 2011. Detta pris delas årligen ut på Harvard i olika ämneskategorier. Det är den vetenskapliga humortidningen Annals of Improbable Research (AIR) ut priser i vetenskapstävlingen "Ig Nobel Prize", en prisutdelning som belönar lite mer humoristisk och kanske underhållande forskning. Det går till forskare som med ett idogt och hårt arbete presenterar en forskning som får oss att skratta och tänka efter. Häromdagen delades detta intressanta pris ut för 30e gången.

Namnet Ig Nobel lär komma från en ordvits som syftar på det engelska ordet för oädel – ignobel.

Ofta kan de belönade forskningsrönen vara en praktiskt användbar kunskap. Till exempelvis den dubbelverkande BHn som fick Ig Nobelpriset 2009. Förmodligen har coronapandemin fått försäljningen av bysthållaren som kan omvandlas till två ansiktsmasker att öka. Elena N. Bodnar, läkare från Ukraina som migrerat till USA, hade tillsammans med kollegorna Raphael C. Lee och Sandra Marijan i Chicago uppfunnit och patenterat en behå som vid fara snabbt kan förvandlas till två ansiktsmasker. Bodnar hade ursprungligen fått idén när hon i Ukraina upplevde verkningarna av olyckan med härdsmältan i kärnkraftverket i Tjernobyl 1986, berättade hon på det årets utdelning.

Svenska forskare var med bland de som mottog Ig Nobelpriset så sent som förra året. Då handlade det om forskning om varför pungdjur av släktet vombater som finns i Australien är det enda djur som avger kubformad avföring

Året dessförinnan handlade det om svenskt deltagande i forskning som visade att schimpanser imiterade människor lika ofta och lika bra som människor imiterade schimpanser. Förra året prisades även forskningsprojektet som visade att vinexperter med sitt luktsinne kan identifiera närvaron av en enda fluga i ett glas vin. Vilket enligt lekmannasyn verkar extremt smart. Återstår att se om denna forsning kan vara ett led i rehabiliteringen efter Covid 19. som terapi efter påverkan på luktsinnet.

En annan belönad forskning har till exempel berört frågan varför man spiller när man går omkring med en kaffekopp. I den forskningen har jag en personlig upplevelse från ett arbete i Skaraborg på 1980-talet. En kvinna blev alldeles blek om nosen och pekade intensivt på min kaffekopp och väste fram följande: ”gå aldrig och drick kaffe, då blir du svartsjuk.” Jag har inte hunnit belägg för denna sanning eller hypotes någon annanstans. Så här finns det mycket outforskat fortfarande.

Det delades ut priser i tio olika vetenskapliga kategorier häromdagen på åtets prisutdelning på Ig Nobel Prize.

Akustik: Gick till ett forskningslag som undersökte hur en alligators lockrop lät när alligatorn fått i sig helium En alligator placerades i ett utrymme med heliox; det är en blandning av helium och syre som används vid dykningar. Syftet var att analysera hur alligatorns läte blev i den annorlunda atmosfären. En av pristagarna är Stephan Reber, ursprungligen från Schweiz men numer på Lunds universitet.

Psykologi: En metod för att identifiera narcissister på deras ögonbryn.

Fred: Indiens och Pakistans regeringar får fredspriset för att låta sina diplomater busringa på varandras dörrar mitt i natten. Ingen perfekt lösning, men relativt oskyldigt hyss till skillnad mot andra metoder.

Fysik: Hur förändras en daggmasks form om den utsätts för högfrekventa vibrationer?

Ekonomi: En studie av sambandet mellan olika länders inkomstskillnader och mängden munkyssande. Vad denna avhandling inte tar upp om kyssen är bland annat följande data. Kyssen i siffror: förbränner du 6,4 kalorier i minuten, pulsen kan öka från normala 60-80 slag i minuten till upp emot 120, används all de 34 ansiktsmusklerna, ökar kroppstemperaturen.

Management: En professionell mördare tog sig an ett "jobb", lejde det till en kollega, som lejde det till en kollega, som lejde det till en kollega, som lejde det till en kollega. Inget mord utfördes.

Entmologi: Upptäckten att många entmologer (insektsvetare) är rädda för spindlar, som ju inte är insekter.

Medicin: Den nya diagnosen misofoni (missljud?) = obehag av att höra andra tugga.

Medicinsk utbildning: För det här priset gick till inga mindre än ett helt koppel av framträdande män från olika länder: Jair Bolsonaro (Brasilien), Boris Johnson (Storbritannien), Narendra Modi (Indien), Andrés Manuel López Obrador (Mexiko), Alexander Lukasjenko (Belarus), Donald Trump (USA), Recep Tayyip Erdogan (Turkiet), Vladimir Putin (Ryssland) och Gurbanguly Berdimuhamedow (Turkmenistan) för att ha utnyttjat Covid-19-pandemin för att lära världen att politiker kan ha en mer omedelbar effekt på liv och död än forskare och läkare.

 Materialvetenskap: En studie som visar att knivar som tillverkas av fruset bajs fungerar illa.

Nu har vi den riktiga Nobelprisutdelningen om några dagar att se fram mot. Återstår att se och höra om matchar Ig priserna med underhållning och Förhoppningsvis får vi även detta år ta del av diskussionen: Snillen spekulerar, där Nobelpristagarna får diskutera och spåna om aktuella händelser och framtiden.

Avslutningsvis kan det vara av vikt att citera några tidigare Nobelpristagare.

”Ju mer man studerar, desto mer vet man, ju mer man vet, desto mer glömmer man. Ju mer man glömmer, desto mindre vet man. Ju mindre man vet, desto mindre glömmer man. Ju mindre man glömmer, desto mer vet man. Så vad har man egentligen för nytta av studier?” Ernest Hemingway fick priset i litteratur 1954. För bland annat boken ”Den gamle och haveet.”

En annan oförglömlig person som fått Nobelpriset är Albert Einstein. Som tilldelades 1921 års pris i Fysik. Följande citat är visdomsord av Einstein: ”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap är begränsad till allt vi vet och kan förstå, medan fantasi omger hela världen, och allt som någonsin kommer att vetas eller förstås.”

P.P