……….nu har VI äntligen klarat av åttapoängsnivån. Helt logiskt går vi för att fixa så att vi även snabbt kan klara av en tiopoängsnivå. Frågan som funnits i luften en längre tid är den välbekanta från televisions underhållningsavdelning. Vart är VI på väg? Svaret är enkelt! Mot en destination som är säkrare mark, högre höjder, givetvis! Det känns befriande och rättvist att VI åter är med i matchen om kampen att få vara med i andra chansen om en plats i handbollens elitdivision. Det har faktiskt blivit onödigt tufft för våra välkammade gossar som nykomlingar. VI är förmodligen alldeles för blåögda, ärliga och grisar inte alls med småtricks och liknande. Detta är en lärosäsong bland de etablerade lagen. Går VI igenom och fixar detta så kommer det ge många nyttiga erfarenheter för hela föreningen. Det som grämer mig mest är att vi tappat samtliga sex poäng mot några lag som inte är så mycket bättre än VI, till exempelvis Hammarby! Schweizare blir lätt urförbannade sägs det. Helt klart behöver VI bli mera kontinentala och plocka fram både bollsinne och ursinne med några ytterligare procent från vår trupp för att nå ett hägrande kvalspel.

Vila och jullov har fungerat som en batteriladdare för hela truppen. Nu tänds betydligt flera lampor samtidigt i matcherna. VI har också fått igång lagets slitvarg, Wolf, som har varit riktigt bra efter omstarten, precis som flera av de andra nyckelspelarna. Boken är inte bara bokklok, han är både en gigant och elegant. Det viktigaste för gruppens och människans överlevnad är våra ledares visdom. Denna egenskap har Martin med sin erfarenhet förvärvat en riklig portion av. Nu har han även börjat få gehör från ungdomarna i laget, tankarna som han har förmedlat har landat. Det förefaller som att en viktig pusselbit har fått fotfäste i de mentala byrålådorna hos alla involverade i truppen. Kanske har det varit så med våra välartade gossar att man inte hittat sitt eget sätt att göra sin roll på bästa möjliga sätt. Övning ger färdighet och färdighet ger värdighet. Det klassiska problemet är, som någon klok människa sagt: ”alla steker sin egen kotlett.” Vilket skulle betyda att man måste göra så rätt som möjligt med sin egen förmåga och kapacitet. Eller för att försöka förklara den här upptäckten som ger en oss en förändring med ett citat av en anonym tänkare. "Det kan inte bli nån lycka om sakerna vi tror på skiljer sig ifrån sakerna vi gör."

Nu är det bara att rida på denna framgångsvåg som vinsten över Aranäs betydde för självförtroendet. Det gäller att bara se framåt och uppåt. Ingenting är omöjligt, det är bara svårigheten som varierar och inställningen. Motivation slår många gånger klass. VI kan vinna över alla lag om VI spelar på maximal förmåga och topplagen inte spelar på sin optimala nivå. Då är allting möjligt! Det finns inga mirakel men under sker! Ett sådant under är att det hänger på håret. Jag tror absolut att det är bra för somliga att byta frisyr i pausen. Precis som den elegante Ronaldo i Real Madrid som byter frisyr i pausen när han inte lyckats bra under första halvleken. Här finns helt klart en potential att utveckla för oss alla. Om vi inte gör något rätt så är det bara att gå till sig själv och göra ett snabbt byte av frisyr eller annat i utseende eller utrustning som ger ett lyft i den andra halvleken. Tofsar, flätor och pannband i ett otal varianter förväntas bli högsta mode under våren.

Hyfs, respekt och sunt förnuft är egenskaper som gör att jag väljer att läsa och känner ett förtroende för en skribent. En och annan i det mediala bruset saknar dessa värderingar. Ett exempel på begränsningar i omdöme som givetvis borde kräva en ursäkt med stora bokstäver är denna rubrik från lokaltidningens hemsida. ”VI krossade slagpåsen”. Den autodidakte redaktörens rubrik tyder på ungdomligt oförstånd, och han vill sannolikt vara häftig på svenskt kvällstidningsmanér. Jag kan inte tänka mig att varken vinnarna VI damlag eller det förlorande laget Caperiotumba är bekväma med en sådan rubrik. Det är som vi alla känner till att i en idrottstävling gör alla sitt bästa. Och många gånger möter man en för dagen betydligt starkare motståndare. Vissa år är ett lag mindre konkurrenskraftiga och får många förluster. Det är inte detsamma som att vara slagpåse. Det viktigaste i det som sägs och skrivs är de ord som inte hörs eller syns. Nu är det i alla fall så att det finns andra mera ansvarstagande personer på redaktionen, för rubriken ersattes med en bättre text påföljande morgon.

Nu gäller det för den lokala publiken att möta upp precis som i kvalserien förra året. Det är en intressant läsning att jämföra elitserien med lagens publiksiffror. Det finns stora likheter mellan dessa båda tabeller. Ju flera åskådare på hemmamatcherna – desto flera poäng. Ibland är det en enkel matematik. Det är ju en enkel match att komma till arenorna här ute på landet jämfört med huvudstaden. På Friends Arena är det betydligt lättare att ta sig in på tävlingsbanan och attackera aktörerna än det är att ta sig till arenan. Så passa på att se Västerås enda herrlag i elitserie under våren. VI:s damlag är slutspelsklart och kan skrälla om laget slipper Sävehof i kvarten. Men troligtvis får vi ha tålamod och vänta ett par år till innan det blir finalspel. Passa på att se så många halvlekar som du bara kan. Verkligheten överträffar alltid filmen. Sporten live är alltid bättre än på det plattare formatet – teven! Tag med dig detta citat av deckarförfattarnas drottning Agatha Christie som en god anledning att gå på handboll. ”Man ser inte de verkligt vikiga ögonblicken i sitt liv – inte förrän det är försent!”

P.P