………….och det är kanske en rimlig anledning till att julen står för dörren allt oftare. Tider förändras och vi med den. Just denna dag har det faktiskt gått tio år, 2002, sedan Arne Weise var julvärd i svt-rutan. I 30 år tände han ljus och spred julstämning i hela landet. För 20 år sedan, 1992, markerade kung Carl Gustaf starkt mot främlingsfientlighet när han i sitt jultal sa följande: ”Invandrare är idag en del av Sverige och bidrar på ett påtagligt sätt till vår svenska kultur.” Det känns som om det vore dags för konungen upprepa sitt tal. Det finns ju idag en grupp i populationen som anser sig vara kungens män. Den här gruppen växer sig allt starkare med eller utan järnrör och har en diametralt motsatt uppfattning än sin konung i frågan om vem som är svensk eller inte svensk. Trots att nya tankar och värderingar tar över bland människorna så förefaller vissa traditioner stå sig starkt. Ett sådant är julfirandet. Även om det är mycket tveksamt om majoriteten har tankar på att denna högtid firas till minne av Kristi födelse. Småvuxna granar, ekologiskt uppgödda och kravmärkta glada grisar, knäck, glögg, nötter och en del annat smått och gott konsumerar vi konsumenter med stor glädje och förtjusning år efter år. Något som har ökat med tiden är att allt flera passar på att utnyttja våra tacksamma regler på arbetsmarknaden om ledighet, och firar en lång julledighet i ett varmare klimat. Eftersom kungens roll är att vara med folket i tiden handlade hans julhälsning till i år till stora delar om klimatet på jordklotet, inte alls lika mycket om det mellanmänskliga klimatet som för 20 år sedan. Kungen lade istället stor vikt vid miljön i sitt traditionella jultal. ”Fler i vår värld måste förmås att gå från ord till handling i miljö- och klimatfrågan. Och i denna uppgift har Sverige en fortsatt viktig roll att fylla”, sade Carl XVI Gustaf.
En fascinerande upptäckt i julspåren är att varje år slår julklappshandeln nya rekord. Och flest klappar får som sig bör barnen. Åttio procent av alla världens leksaker tillverkas i Kina. Leksaker är en betydande industri. 2011 konsumerades leksaker i Sverige för 3 997 miljoner kronor. Numera har barn i Sverige i åldrarna 3-5 år i snitt 500 leksaker per ansikte. Det var en forskningsstudie i Halland för några år sedan som visade denna statistik. Det är en ganska ansenlig mängd prylar att leka med det! Men troligen är det idag som det alltid varit, att de minsta barnen leker glatt med omslagspapper och snören under julaftonskvällen! Det är 25 år sedan, året var 1987, som försäljningsrapporter visade att damerna fick spetsprydda sidenblanka underkläder och herrarna hängslen och ärmhållare i julklapp. Idag är det betydligt mindre tygstycken som beklädnadsindustrin kan klänga på konsumenterna. Påminner faktiskt inte så litet om snörena till julklappspaketet. HUI har varje år sedan 1988 utsett en produkt som de tror ska bli en storsäljare i julhandeln. Årets julklapp har historiskt sett varit helt ute strax efter jul. Vem minns inte bakmaskinen eller spikmattan för att nämna några exempel som nådde sin totala höjdpunkt var sin julafton. Hörluren är utsedd till årets julklapp 2012 av HUI. För att en produkt ska kunna bli utsedd till årets julklapp av HUI ska den enligt institutet uppfylla ett eller flera av följande kriterier: Den ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse för året. Den ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal. Produkten ska representera den tid vi lever i. ”Lyssna är det nya läsa”. Hörlurarna blir en symbol för den mobila trenden, säger HUI:s prognoschef Jonas Arnberg. Då kanske man kan vitsa till det med att hörlurarna kommer att försvinna i ett huj. Om jag lyssnar efter var prognoschefen säger så passar det utmärkt med detta citat av Georg Christoph Lichtenberg. ”Det finns många människor som läser – bara för att de inte orkar tänka.”
Julen är en del av vår globala värld. Wikipedia har såsom många andra källor en oändlig information om julen och dess historia. Ordet jul är av germanskt ursprung, men ursprunget längre tillbaka är ovisst. En populär föreställning är att det kommer från "hjul", men språkforskare anser det vara en myt, Det äldsta belägget för ordet jul kommer från ett fragment Codex Ambrosianusa A av den gotiska kalendern som skrevs någon gång på 500- eller 600-talet e.Kr. Efter kristendomens införande använde germanerna samma ord för firandet av Jesu födelse som man använt på det hedniska firandet. På 1000-talet i England och 1100-talet i Tyskland började man dock kalla det kristna firandet för "Cristes Mæsse" (Kristi mässa) som blivit "Christmas", respektive "wîhe nah" (vigda natten) som blivit "Weihnachten". I de nordiska länderna behöll man ordet "jul". Genom att jämföra olika språk har man rekonstruerat att det urgermanska ordet var *jehwla eller *jxwla (x uttalas här som tyska "ach"). Ordet lånades tidigt in i finskan vars uttal i jämförelse med de germanska språken förändrats mycket litet de senaste 2000 åren, "juhla" betyder där "högtid". Senare har finnarna lånat in ordet en gång till, "joulu" med betydelsen "jul".
Traditionen med julgranen kommer ursprungligen från 1500- talets Tyskland. Den försågs med ljus på 1600- och 1700-talen. Med granen kommer även en hel del smådjur. Enligt experter så kan det finnas 10 000 – 20 000 individer i varje gran. Spindlar, kvalster, skalbaggar som jordlöpare som lever på att små löss som i sin tur livnär sig i granen är de vanligaste husdjur som flyttar in med granen. Störst artrikedom får vi om vi hämtar granen från blandskog. Stearinljusen är viktiga för oss och sprider ljus och glädje under hela året, mest den mörka tiden. Nu har en dansk forskare visat att ljusen förorenar i en otrolig omfattning. Det är inte helt kartlagt hur farliga partiklarna är, men på tio minuter ger ett tänt stearinljus 300 000 minimala sotpartiklar per kubikcentimeter i ett rum. Det är sex gånger mer än vid Danmarks mest trafikerade väg.
Men det är förstås inte hela världen som firar med Kalle Anka, Karl Bertil Jonsson, Kan du vissla Johanna – med den eminente Per Oscarsson och glögg, pepparkakor samt Aladdinask eller Paradisask på bordet. Runtom världen finns massvis med underliga jultraditioner och här kommer ett urval från the Travel Magazine. Vad sägs till exempel om att alla åker rullskridskor till morgonmässan eller att dekorera julgranen med spindelnät? I Venezuelas huvudstad Caracas stänger man vägarna och människor tar rullskridskorna till morgongudstjänsten varje dag mellan 16 och 24 december. Vissa barn knyter ett snöre runt stortån och hänger ut snöret genom fönstret, så att rullskridskoåkare på väg till gudstjänsten kan rycka i snöret. I Ungern börjar julen tidigt. På kvällen den 6 december gör barnen rent sina skor och ställer dem utomhus i närheten av ett fönster. På morgonen när de vaknar ligger godis eller små leksaker i röda påsar i skorna. Den 24 december åker barnen och hälsar på släktingar, och under tiden levereras änglar och ”lilla Jesus” julgran och klappar hem till dem. I Italien använder man inte julgranar, utan man har i stället träpyramider som man dekorerar med frukter. I Polen är det viktigt att se till att ett jämt antal människor placerade kring julbordet, annars kommer enligt myten någon dö under nästa år. I Portugal dukar man för en extra person vid bordet, för att de dödas själar ska få plats. Detta ska ge tur under det följande året. I Ukraina dekorerar man trädet med konstgjorda spindlar och nät, och de tror att om ett riktigt nät hänger i träden på julafton är det ett lyckotecken. I Lettland drar man ut på julen, då tomten kommer med presenter under varje dag mellan den 12 och 24 december. I Australien hamnar julen mitt i sommaren, vilket innebär grillfester och julmiddag på stranden. Juldekorationerna däremot, består ändå av snöklädda scener och julgranar.
Julen är också en tid som präglas av omtanke för allt och alla. Välgörenhet blomstrar både bland företag och privata aktörer. Vad passar då bättre att avsluta denna julkrönika än ett citat av Cicero. ”Att ge och att ta förmaningar är ett utmärkande drag för den sanna vänskapen.”
P.P