…………..så är det tyvärr om vi vänder på bladet och tittar efter hur det ser ut i verkligheten. Klassklyftorna i vårt samhällssystem framstår som allt tydligare i och med att nya forskningsrapporter presenteras. En forskningsöversikt i boken Den orättvisa hälsan som har skrivits av 26 forskare knutna till Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa vid Stockholms universitet och Karolinska institutet är mer än övertydlig. Bilden är samlad och tydlig av den sociala ojämlikhetens koppling till folkhälsan. Medellivslängden skiljer sig tydligt beroende på yrkesposition, inkomstnivå och utbildningslängd. Inkomstnivån hos medborgarna påverkar vår risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. En person som har universitetsutbildning leder i snitt nästan fem år längre än någon som inte har gymnasieexamen. De som har högst utbildning har längst medellivslängd och också bäst hälsa. Problemet är inte i första hand ett medicinskt problem utan framförallt ett samhällsproblem. För att komma till rätta med ojämlikhet i hälsa anser forskarna att det är viktigt att se till att alla barn har bra uppväxtvillkor. Prinsar och prinsessor som föds med guldsked i munnen och ser stekta sparvar komma flygande i en oändlighetskedja under sin levnadsbana i all ära. Men det djur som anses leva längst på vår planet är en manet som heter Turritopsis nutricula. Den förökar sig på samma sätt som andra maneter, men har en särskild egenskap. Efter det att den har förökat sig kan maneten tillbakabildas till sitt polypstadium, alltså tillbaka till det stadium som innan den blev könsmogen. Därefter förefaller den kunna upprepa denna process utan begränsning. Detta gör maneten odödlig i biologisk mening. Givetvis löpgen den risken är att bli uppäten av en hungrig rovfisk eller människa. Människan är som bekant det djur som dödar överlägset flest människor på vår planet. Andra rovdjur som vargar, ormar och spindlar når inte i närheten av den mordiska människans kapacitet som rovdjur. Men när det handlar om detta brutala tvåbenta djur så talas det inte om skyddsjakt eller andra åtgärder! ”Den som stoppar huvudet i busken, visar häcken.” Är ett ordspråk från Japan.
Teorin om var livet på jorden uppstod har ifrågasätts från allt fler håll. I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS visar forskare att salthalten i våra celler påminner om den i varma källor. Det förefaller alltså som att varma källor har ett mera gynnsamt klimat för att skapa liv än havet. Detta gäller såväl temperaturskillnader och mineraler.
Detta år uppmärksammas Strindberg. Varenda teater med någon självaktning har Strindberg på sin repertoar detta år. Många av hans pjäser sätts upp på teatrar landet runt. En av hans klassiska filmer har satts upp på Dramaten. Som en underfyndig recensent konstaterade så är det säkerligen så att verkligheten överträffar alltid dikten, vilket visar sig här mycket tydligt. I Fanny och Alexander tafsas det på kvinnor ur de lägre samhällsklasserna medan en bedragen tysk hustru gråter. I publiken sitter kungen och Silvia. August Strindberg var en stor författare som aldrig belönades med något Nobelpris. En annan favorit är Gustaf Fröding. Ett citat av Fröding innehåller alltid en tänkvärdhet som överglänser de flesta av dagens skribenter. ”Varje människa är ett ämne, varav Gud eller kanske Satan kokar en dekokt av nya tankar och gärningar till nytta för andra. Det är ibland icke roligt att vara ämne.”
Vänner är de där ovanliga människorna som frågar dig hur det är och sen väntar på svaret. Det är också dessa vänner som finns kvar efter karriären för många firade och så kallade mediala stjärnor. En sak är given att det kommer alltid en bäst före datum för våra idrottsaktörer. Det är ofrånkomligt att åldern tar ut sin rätt. Forskning visar att vi tappar cirka en procent av vår fysiska styrka per år efter att passerat trettio. Givetvis kan detta kompenseras några år med teknik, erfarenhet och andra egenskaper. Men den biologiska klockan är oförsonlig. Nya aktörer i sin bästa ålder och med en större hunger efter framgångar tar över. Detta år är enligt min uppfattning nådens år för några av Sveriges stora fixstjärnor. Anja Pärsson har snart inte kraft att finna bortförklaringar i snön eller utrustningen utan får acceptera faktum. Zlatan Ibrahimovics sagolika karriär har nått sin kulmen. Han kommer inte att orka jaga förlupna bollar på topp längre. Det ljuva livet lockar mera och han kommer inte att kunna fokusera lika intensivt i sin jakt på framgång nu när han har fått en stor förmögenhet. Drivkraften att vara en som vill hävda sig är inte längre lika stark.
Att lära ut kunskapen så att den blir bestående har länge varit en stor fråga inom utbildningsområdet. Nu förefaller det som om det skulle finnas en metod som ger denna effekt. Enligt en metod som kanadensaren Carl Wieman utvecklat så lär sig elever dubbelt så mycket när undervisningen bedrivs enligt vetenskapligt grundade metoder. Formeln är enkel – men den ställer stora krav på ämneskunskap hos läraren och aktivt deltagande av eleverna. För mig påminner det ganska mycket om ett klassiskt citat av Albert Einstein. ”Vi skall läsa mycket men vi skall använda lika lång till att reflektera över det vi har läst.”
P.P