........är ett oslagbart koncept i inlärning. Många skolor och universitet använder sig av pedagogiken ”learning by doing.” Vilket är lika enkelt som det låter. Du lär dig genom att göra det själv. Praktisk utbildning är hårdvaluta idag. Det är ett evigt käbbel om vilken metod som är den bästa när det gäller utbildning, precis som det är om allt annat i vår ankdamm. Trots vår höga levnadsstandard och ett liv på överflödsgatan så har vi en ständig strävan framåt. Det känns som om vi har en osynlig hand som står där i det tomma intet och markerar färdriktningen. Trots detta upplever jag det som om utvecklingen går i en cirkel. En slags studiecirkel. Politiska beslut finns i bakgrunden och styr och ställer. Lobbyister påverkar givetvis politiker och sina vänner som har position att styra besluten om vår kompassriktning i tillvaron. I år är det valår, detta innebär automatiskt att många eller egentligen en oändlighet av tomma tankar lättar ankar. Allt guld och gröna skogar som utlovas brukar oftast sluta med ett magplask. Det är inte bara Island som bestämmer agendan. Jordens tillvaro är skör. Island ett miniputtland över askar oss med att både vinna EM i handboll, starta världens finanskris och som grädde på detta få askan från en gammal vulkan som vaknar till liv att lägga sig som tung hätta över hela vårt klot. Flyget lamslås precis såsom bankerna gjorde tidigare när det gamla vikingablodet ändrade bankernas styrränta! Det är alltså mycket små tuvor som behövs för att stjälpa en koloss som vårt klot, - som numera faktiskt hostar betänkligt. Frågan är bara vem som är personen som skall finna ut rätt medicin? Barack Obama har fullt upp att få sitt eget land på fötter. Nelson Mandela skulle säkert klarat uppgiften, men han är synnerligen värd en pension och fotbollens största tävling på hemmaplan som en avskedsgåva för vad han har betytt för många människor. Det finns alltså plats för någon som vill bli evigt ihågkommen att programmera om jordens otakt. Jag ser ingen självklar kandidat till denna roll för tillfället. Men om svensk media får bestämma så kan det vara en Zlatan, Anja Pärsson eller varför inte Kalle Moraeus som är vår tids hjälte. Winston Chuchill är vida berömd för sin retoriska förmåga. Han förordade samtal före bråk. ”Syftet med ett parlament är att ersätta knytnävsslagsmål med diskussion.” Vissa gör det och andra gör det inte alls – de nöjer sig med att läsa om det! Och det medför förstås att det är en uppförsbacke när man kommer ut i det verkliga livet där verklighetens folk lever och bor.
Konstnärerna ägnar sina liv åt att försöka ta reda på vad en människa är. Ord, form, bilder, toner och tankar från dessa hamnar i allas våra sinnen. De finns här att beskådas, betraktas och användas men ändå så är det bara en liten del av populationen som tar det till sig. Alla våra skapande konstnärer är tidsmetaforer. De informerar oss om tillståndet på vårt klot. Både hur vi, miljön och omgivningen mår. Numera finns det workshops att provsmaka och smaksätta sig själv i choklad. Att frossa i choklad tycks vara ett tecken på att man är depressivt lagd. Det visar amerikansk forskning där sambandet mellan chokladkonsumtion och depression studerats. Forskare vid två Kalifornien universitet lät 931 personer, män och kvinnor, som inte använde antidepressiva medel redogöra för sin chokladkonsumtion. Det visade sig att ju större konsumtion av choklad, desto mer depressivt lagd var personen, skriver tidningen Los Angeles Times i sin nätupplaga. De försökspersoner som i tester visade sig vara svårt depressiva hade en månatlig snittkonsumtion av 335 gram choklad. Det blir cirka tre och en halv vanlig chokladkaka för att översätta till vardagskonsumtion. Andra personer som inte visade några tecken alls på depression nöjde sig med 153 gram per månad. Mellanskiktet, personer som riskerar att hamna i depression, åt månatligen i snitt 238 gram choklad. Utfallet var likalydande för män och kvinnor. När forskarna undersökte om det även fanns andra faktorer i dieten kunde knytas till sinnesstämning, som exempelvis koffein, fett och kolhydrater. Det visade sig inte finnas några sådana hållbara samband. Det var enbart chokladkonsumtionen som gick hand i hand med humöret. Hur det här sambandet fungerar vågar forskarna inte uttala sig om med säkerhet. En konklusion är att choklad suger! Eller den teorin som forskarna tolkar. Det är att depression väcker suget efter choklad, vilket är att likna vid en slags egenvård. Chokladen sätter sedan fart på produktionen av vissa kemiska substanser i hjärnan, som dopamin, ett ämne som skapar en känsla av njutning. Det finns ett krux i det här sammanhanget och det är att den humörhöjande effekt som chokladen ger är mycket kortlivad – ” själva euforiruset” påstås vara i enbart cirka tre minuter. Björn Ranelid anser sig vara mera välkänd än 98 procent av övriga författare. Här kommer en aforism av honom för att hålla ångan uppe. ”Sanningen om välfärden sover på parkbänk under bar himmel på natten.”
Njutning är en mänsklig egenskap som forskare inte har kunnat finna hos alla våra släktingar i djurriket. Men den egna njutningen och tillfredsställelsen förefaller vara en mycket stark drivkraft hos oss alla som tillhör arten homo sapiens. Sedan är kanske så att drifternas riktning skiftar men helt klart är att alla människor har någon dominant drift i sitt liv. Att framleva sina dagar med att hylla kungafamiljen är en slags religion för somliga! Det finns medvandrare bland oss som fortfarande tror på sagan att det finns kungar, drottningar, prinsessor och prinsar som har blått blod i ådrorna och är en slags gudagåva till folket. Personligen anser jag det oerhört otidsenligt med dessa teorier att det är bra att ärva en tron eller ett ämbete! Det är faktiskt förvånande i den upplysta tidsperiod vi framlever våra dagar. Även dessa blåblodiga har nog drifter och livslusta som påminner om oss med vanligt rött blod i både artär och ven. Apropå kungligheter så kan det vara på sin plats med en aforism av Björn Ranelid. ”Ingen kan stänga in förälskelsen och sätter man passionen i bojor spränger själen och dess längtan dem utan besvär.” Sexualdriften slutar aldrig att intressera forskare och vanliga privatpersoner i sin vardagliga jakt på bästa möjliga tillstånd. Vissa frågor har ett evigt liv. En sådan är den om varifrån kommer uttrycket g-punkt? Ernst Grafenberg, det är namnet på doktorn som upptäckte den år 1950. Det är i stort sett där vi står idag trots åtskilliga insatser och försök att hitta ett mera exakt svar – den finns där någonstans? Det är kanske som att föröka svara på frågan om själen? Är det något som finns i kroppen eller är det något som omsluter kroppen som ett hölje, eller ett kärl där vi framlever våra dagar? Vem vet? För att uttrycka det på ren svenska så är det djävligt mycket som vi uttalar oss tvärsäkert om men som vi egentligen inte har en susning om!
”Vintern är den bästa årstiden, för då kan vi ju längta efter sommaren. Men vad har vi att längta efter på sommaren?” Carl Hammarén får spika veckans slutord. Och givetvis kan vi redan se fram mot en vinter med is på alla sjöar. En naturupplevelse utöver det vanliga att känna skridskoskenans minimala friktion mot isytan!
P.P