..........är det många som anser sig vara med på banan idag. Faktiskt är det nästan alla som forskar och tycker sig vara välutbildade eller bara alla åsiktsmaskiner/tyckare i det mediala rummet. En som är extremt klok och jordnära och dessutom en av mina favoritpoeter är Wislawa Szymborska. Vad passar bättre än åter slå till med en dikt som veckans betraktelse. En poet som kan se, höra och använda alla sina övriga sinnen ger oss ord på det som vi ofta själva registrerar men inte kan formulera så exakt. Och det som blir bara klumpigt och extremt vårdslöst när det hamnar på tangentbord och ordbehandlare hos majoriteten av våra journalister. Så här har vi ånyo en dikt av Wislawa. Finns i diktsamlingen Ett kolon från 2008.
Perspektiv
De gick om varann som främlingar,
utan en gest, utan ett ord,
hon på väg till affären,
han på väg till bilen.
Kanske i panik,
eller distraktion,
eller glömska av
att de en kort tid
älskat varann för alltid.
Det finns heller ingen garanti
att det var de.
på långt håll kanske, ja,
men inte alls på nära håll.
Jag såg dem uppifrån fönstret,
och tittar man von oben
ser man lättast fel.
Hon försvann bakom glasdörrarna,
han satte sig bakom ratten
och körde fort därifrån.
Inget hade alltså hänt
ens om det hade hänt.
Och jag som bara ett ögonblick
var säker på vad jag såg
försöker nu i en flyktig dikt
intala er, mina läsare,
att det var sorgligt att se.