………….är givetvis de som vi ser på curlingbanan. Och de allra ädlaste är förstås de som ger guld i en stenhård tävling. Den svenska triumfen med OS-guld i damcurling vill jag betrakta som den största bragden av svenska framgångar i detta OS. Övriga guld var inte i närheten av denna prestation. Att besegra det bästa tänkbara motståndet i en sports hemland på deras egen hemmaarena är stort bara det. Men att göra det när huvudkonkurrenten dessutom spelar på topp och är i form är givetvis ännu svårare. Självklart har vi olika uppfattning om vad som är en bragd eller inte en bragd. Lag Anette Norberg är helt enkelt bäst i en sport med mycket små marginaler mellan succé och fiasko. En vers av Alf Henriksson är min hyllning.
”Ty dagen får mening och livet smak, när det sakta mot aftonen vänder, för den som har makten att göra en sak, med egna utlärda händer.”
Många röster höjs för att Anja Pärssons fall i störtloppsbacken och att sedan åter tävla dagen efter självfallet skulle betraktas som den största bragdinsatsen. Som jag kan se det så är det många idrottare som slår sig rejält i backen i både lagsporter och individuella grenar dagligen utan någon större uppmärksamhet. Är ingenting brutet av ben och led och att man sannolikt bara är rejält mörbultad, så är det ingen större bragd att vara igång nästa dag. Det är snarare bra för kroppen att få röra på sig igen. Att en skidåkare får en enorm uppmärksamhet och hjältegloria är mera medialt förknippat samt det faktum att olyckan inträffar på absolut bästa sändningstid i direktsändning. Vi får inte glömma bort att det även finns stora ekonomiska intressen inom idrotten idag. Utan att ha någon total koll så kan jag ana mig till att det ger extra utfall på sponsorkontrakt om man tar olympiska medaljer. Och det är ju relativt lättplockade medaljer i dagens olika kombinationstävlingar i utförsåkning. Om alla står på benen mellan portarna så finns det oftast enbart en handfull åkare som kan ha med medaljfördelningen att göra. Jag tror inte att man blir lika stenrik på curlingbanan som i skidbacken. Att Sverige är så bra i curling är kanske en direkt koppling till att vi förmodligen har så många curlare i landet. Det faktum att Canada har över en miljon aktiva curlingspelare står sig platt när nästan varje svensk förälder är en curlingförälder.
I ett OS handlar det ofta om form eller formtoppning. Idrottsmän och -kvinnor blir även ett ideal och förebild för många ungdomar när det gäller kroppskompositionen. Därför det bra att det finns absoluta toppidrottare som inte är baddräktsmodeller i Sports Illustrated utan istället kan finnas i tidningen Land påklädda. Det ligger i tiden att ha kurvor och former idag. Vi har inte bara fått en del medaljer för framgångar. 2009 hällde svenska folket i sig öl, läsk och vatten i en mängd som slog alla tidigare rekord. Forskning har visat att extra hull är en tillgång ju äldre en människa är. Alltså en curlingform är att föredra så länge det inte handlar om övervikt. Nu är vi åter på väg in i ett trendskifte. Det trådsmala idealet bland kvinnor har varit det rådande i decennier. Men kanske kan en ny studie ändra på det, åtminstone en smula. Forskare i Georgia, USA, har kommit fram till att män, rent fysiskt, föredrar kurviga kvinnor. Hjärnan hos en man reagerar nämligen positivt på en kvinnokropp med former. Enligt studien ska en kropp liknande artisten Beyonces till och med vara lika starkt rusframkallande som droger. ”Den vita, västerländska kvinnan har på något sätt blivit lurad att tro att man gillar smala, vilsekomna Kate Moss-typer”, säger doktor Steve Platek vid George Gwinnett College till Daily Mail. Men enligt honom visar kurvor möjligheten till reproduktion vilket är något av ett trumfkort. I studien fick 14 unga män titta på före- och efterbilder av kvinnor som förstorat sina höfter och rumpor. Efterbilderna, som visade mer timglasformade kroppar, stimulerade männens belöningscentrum i hjärnan, och det är samma del av hjärnan som aktiveras när vi dricker alkohol eller tar droger. Enligt Steve Platek kan reaktionen bero på att breda höfter länge hört samman med god hälsa och förmågan att föda starka barn. Så denna forskning kanske kan förändra den generella bantningsvåg som förekommer hos kvinnor generellt. Man skall kunna ta sin vikt på en höft! Våga vägra alla råd i en tid när populationen lider av informationsstress är mitt budskap till ung som gammal. Våga vara individuell och naturlig. Spola bort allt det negativa med positivt tänkande och gör som piloterna. Trivs med dig själv. Enligt en studie från KTH och Astra Zeneca så lever Sveriges piloter 4,5 år längre jämfört med resten av befolkningen. Dessutom hade piloterna mer än en halverad risk att drabbas av hjärtinfarkter och hjärtkärlsjukdomar. En hypotes till detta är de fysiska krav som ställs på yrkesutövarna. I vår evidensbaserade tid så är det kanske en idé att göra en pilotstudie – på sig själv. Alltså en egenskattning enligt Erlend Loes funderingar i boken Naiv Super. Gör en lista på vad du har och vad du behöver. Då kan många onödigheter och negativa stressiga moment skalas bort. Plocka fram den privata och nationella stolthet som vi alla har inneboende någonstans. ”Yes we can!” Barack Obamas klassiska valspråk har genomsyrat inställningen hos värdnationen Canada och USA som alltid lyfter sig i tävlingar. Alla människor har en outnyttjad potential, det är bara frågan hur man skall få ut denna inneboende kraft?
Världen är full av skrönor och episoder där man får en nationell hjälte att framstå som odödlig med en historia med knorr. Ett sådant exempel är när den polska kompositören Chopin hade avlidit i sitt hem i Frankrike 1849. Han hade själv önskat att man skulle ta hans hjärta efter hans död. Han var rädd för att bli levande begravd. När hans kropp begravdes i Paris så tog hans syster med hjärtat hem till Polen. När forskare har försökt att få DNA-testa hjärtat för att se vad Chopin dog av har hans efterlevande motsatt sig detta. I februari 2009 sa Polens kulturministern Zdrojewski följande. ”Alla vet att Chopin dog av brustet hjärta av kärlek till sitt hemland.” Det är väl något att tänka på när olympiska tävlingar engagerar journalister, kungar, folk och fä att brinna för sitt land som våreldar.
Alla kan inte gilla alla. Det är ett känt faktum. Men att det skulle vara som resultatet i en brittisk enkät var överraskande. En femtedel av de 2000 utfrågade hatade sina arbetskamrater. Var fjärde gillar att snacka skit om sina kollegor när de sitter på krogen. Vanligast bland de som ville hugga dolken i sina arbetskamrater var mediearbetare, revisorer, IT-arbetare och säljare. Värst var kvinnorna som i genomsnitt ägnade tjugo minuter om dagen åt att kommentera sina kollegor, enligt Daily Mail. Skogen rimmar på krogen, där slutar jämförelsen. Om man snackar skit om varandra på krogen så kan det vara skönt att veta att skogen är en hälsokälla. Tre normalstora träd producerar det syre en människa behöver. Och för att fortsätta på hälsotemat så finns det en studie som visade bakteriemängd på en kubikmeter luft. I ett varuhus fanns det fyra miljoner bakterier, i en park fanns det tusen bakterier. Och ute i skogen endast mellan 50 och 55 bakterier. Träden är vår civilisations lungor och borde givetvis beaktas därefter. En fotnot om naturens kraft är att när vi går ute i naturen så ryms det 120 000 småkryp under fotsulan. Tänk på att det är de små stegens magi under våra fotsulor som är det som skapar den goda jorden, myllan, som är hörnpelaren till vårt dagliga bröd. Märkligt nog benämner vi ofta idrottslag som inte lyckas för brödgäng! Man brukar säga att tolkning är intellektets hämnd på konsten. Förmodligen är det dialogen eller kommunikationen mellan människor och även vår förmåga att kommunicera med omgivningen som är en källa till oro och problem. Veckans slutord på detta tema får bli ett citat av Peter F. Drucker. ”Det viktigaste i all kommunikation är att uppfatta vad som inte sägs.”
P.P