………..är allt vanligare i vår tid! Dessutom har det i vår kommersiella tid blivit angeläget att slå mynt av detta och försöka tjäna på en hacka på varje uns av sig själv som kan säljas i kvällspress och annan nonsensmedia. Radioprofilen Gert Fylking, 64, har gjort kok-konst av sin höftledsoperation. Han har kokat ur sin borttagna höftled - som nu pryder bokhyllan där hemma. ”Det är kul att se den i det här skicket. Efter operationen såg den för jäklig ut”, säger Gert Fylking till den näst största kvällstidningen. Höften är ju en kul led att visa upp, betydligt mer intressant än många andra av våra leder. Äntligen har den humoristiske Fylking lyckats bli en riktig ledstjärna. Att exponera sina leder är temat för dagen. Eftersom att hela hela benet, kanske framförallt framfötter är min vardag så passar Viktoria Beckham problematiska liktornar in i dagens viktiga notiser. De skyhöga klackarna som har blivit ett varumärke för fru Beckham är numera utbytta mot fulsnygga sandaler! Men fotproblemen gör att hon nu satsar på en mer jordnära stil. Genetiken är viktig även för megakändisar! Ingen kommer ifrån sitt arv. Liktornar beror inte bara på typen av skor. Problemet finns ofta i släkten”, säger läkaren Carol Cooper, enligt tidningen The Sun.

Anja Pärson, det stora svenska kvinnoidealet som med sin segergest kan imitera en säl bättre än sälen själv har även hon sina skavanker. Knäna blir svullna och jag går på antiinflammatoriskt, men jag har inte behövt tagit smärtstillande på de senaste tre dagarna. Jag har kunnat tävla här utan problem”, säger flickan till kvällspressen. Så nu blir det att lägga på ett kål igen. Vitkålen är en grymt bra metod att få väck vätska från leder. Inför VM i Åre använde man vitkål för att få bort vätska ur hennes knän. Om det sedan var kålens förtjänst att Åre gick så bra får vara osagt, men Anja Pärson själv har bara gott att säga om vitkålen. Blir medaljskörden mager – då vet vi att kålhuvudet måste varit sekunda.

Herta Muller är en författare med en god egenuppfattning. Att bara komma på en sådan elegant boktitel som ”Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv”, det kräver både känsla och övning. Att hitta en rimlig uppfattning om sin förmåga och kapacitet är annars varken enkelt eller vanligt. För vissa är det en fullständig omöjlighet. Och i det fallet tänker jag närmast på våra orakel bland sportjournalister. Nu i OS-tider kryper de fram ur sina grottor och slår till med guldglans i tillvaron. Och då är det ingen hejd på den svenska överlägsenheten i vintersport. När man summerar artiklarna som finns i kvällstidningar och några till så är det bortkastade pengar för alla andra att resa till Canada för att tävla mot den svenska elitstyrkan. Alla medaljer kommer att tilldelas svenska prestationer, även i grenar där det inte förekommer svenska deltagare. Journalisterna brinner lika intensivt som den olympiska elden av nationalromantisk övertro. Dessa murvlar kommer att hitta en faktor som kopplar alla som lyckas med att ta medalj till en svensk anknytning på något vis. Citat som detta av Robert Benchley kommer vi inte att se från någon svensk under OS. ”Det tog mig femton år att upptäcka att jag inte hade någon författartalang, men då var det för sent att för jag var redan berömd.”

Ibland behöver vi höja blicken en aning och se på det subtila, det dolda och det outtalade. Inför OS får vi se flera intressanta dokumentärfilmer där kameran närgånget finns med i det dagliga livet och träningarna hos våra elitidrottare. Alla är fullblodsproffs idag. Redan på 1980-talet försvann ordet amatör från den olympiska idrotten. Ingen av dagens aktiva kan fatta att så sent som på 1970-talet diskades en alpin skidåkare från deltagande i vinter-OS eftersom han spelat en korpmatch i fotboll och gjort reklam för kaffe på sin tröja. Amatörreglerna var rigida. Nu anses man inte vara med i branschen om inte är överhängd med reklamtext på sina kläder. De populäraste reklamplatserna på människokroppen är de som oftast exponeras i bild. Mössan, pannbandet, halsen och rumpan är säljande placeringar för diverse reklam. Forskare har lyckats visa att vi kan bli både smartare och girigare av läsk. Detta var ett tydligt tecken på framförallt de med låg blodsockernivå.

Trots snö, kallt och vinterföre så har denna vecka återfört ljusare tider till vår tillvaro. Melodifestivalen som är så viktig och genuin för landet är åter igång med sina veckotävlingar. OS står för dörren och blockerar utgångar betydligt kraftigare än till och med julen när den står för dörren. Och som om inte alla dessa framgångar i schlager, bandy, skidsport och friidrott vore tillräckligt så har vi åter nya fotbollar i luften. Med en ny ledare i Stockholmsknut och ett rykte om att kunna trolla med knäna! Den nationalistiska yran är gränslös efter att det ånyo blivit rena drömlottningen för Sverige när kvalgrupperna lottades inför EM-kvalet. Att Holland är bra är inget problem. Vi kommer att vinna har experterna redan analyserat fram på några ögonblick. Jag tror inte på det. Sverige utan Lars Lagerbäck, det är som bil utan motor. Som en sjö utan vatten. Eller som ett skidspår utan snö. Så det kommer att gå riktigt dåligt. Det finns inte en tillräcklig hunger hos våra svenska spelare. Det är ingen tillfällighet att de flesta är välbetalda reserver i sina internationella klubbar. Det finns inga mirakel men under sker! Eller inträffade kanske oftare förr i tiden! ”Det finns en genuin skillnad mellan vanhelgandet som lämnar oss ensamma och bekymrade, och skönheten, som skänker oss sällskap och hemkänsla. DVS – Romantikens konst som en flykt från den fula, anskrämliga samtiden.” Filosofen Roger Scrutons ord får bli veckans slutord och kan ses som en motvikt till våra sportreportrar idag. Det var helt klart bättre förr!

P.P