……..det är en trend i bokskogen. Gråtmilda manliga författare gråter blod för att ingen köper deras romaner. Det är Brunner och Ranelid i spetsen som avundas kvinnorna som slår med sina deckare. Blodtörstiga unga kvinnors böcker om meningslöst våld går åt som smör i solen. Trots att innehållet stilistiskt tangerar att konkurrera med den klassiska ungflickbokserien ”Min Häst” så säljer dessa skrönor om mord och elände. Utan obetydligheter som denna mediala fight skulle livet avstanna i stort. Den bästa bokrecensenten är givetvis tiden. Medan nya tider kommer och sköljer bort dagens tid och dess debatt så kommer både Ranelids och Läckbergs litterära alster att falla i total glömska. I Alster kan man finna en författare som aldrig faller i glömska, Gustaf Fröding. Andra figurer som är klassiker och alltid kommer att vara på såväl tapeten som nattduksbordet är förstås August Strindberg, Selma Lagerlöf och Wilhelm Moberg. Det är givetvis innehållet men även sättet, förmågan att skriva som är avgörande för hur länge en bok kan sina fängsla läsare över tidsgränser. Här har de nya unga deckarförfattarna ofta ett annat sätt att beskriva sin historia och världen. Banalt tycker jag. Men det är förstås en smaksak med denna nysvenska språklära. Substantiv är ord som du kan sätta fan eller djävel efter, t.ex. gubbdjävel, hammardjävel eller klockfan. Adjektiv är ord som du kan sätta skit före, t.ex. skitbra, skitsnygg och skitsnabb. Verb är ord som du kan sätta utav helvete efter, t.ex. springer utav helvete, åt utav helvete och har sovit utav helvete. Adverb är ord som du kan sätta förbannat alltså runt, t.ex. springer förbannat fort alltså, åt förbannat noga alltså och har sovit förbannat länge alltså. Med denna moderna skrivstil så blir innehållet såsom detta citat av Stig Johansson. ”Moln och människor består till största delen av vatten och föreställer ofta något de inte är.”
Det förefaller helt i sin ordning att många i landet Sverige nu kläder sig i rött och sympatiserar med Burmas folk. Precis såsom landet mobiliserade all tillgänglig kraft i att sända tankar och diverse bistånd när Tsunamikatastrofen inträffade i Asien. Det finns en enormt stor solidaritet och ett mäktigt engagemang hos många när det gäller händelser långt från Sverige. Här hemma finns företeelser såsom vården eller bristerna inom vård, respekt för människor och bemötandet av dessa såsom några saker som skulle kunna väcka även tungt sovande medborgare. Jag kan inte förstå varför inte människor vill göra samma insatser när det gäller olika händelser inom det egna landet. Vi har som bekant har ett välorganiserat och framgångsrikt samhälle där många lever i ett utåt lyckligt överflödssamhälle. Samtidigt har vi en allt större skillnad mellan människor som är nyfattiga och har svårt att klara livets nödtorft. Vi kommer allt närmare ett amerikanskt samhälle. ”En del män håller jämna steg med grannen genom att gå i förra årets kostym och köra det här årets bilmodell med hjälp av nästa års lön”, sagt av en okänd tänkare. Hårt drabbade är många som arbetat för den välfärd som idag åtnjutes av människor som aldrig har gjort ett fysiskt handtag i sitt liv. Då räknar jag alltså fysiskt arbete såsom kroppsarbete i nationens tidigare basnäringar; jordbruk, skogsbruk, malm- och järnbruksarbete samt fiske. Jag får passa på att upprepa det som jag skrivit vid otaliga tillfällen. Mottot att allting har ett pris men föra har ett värde är vår tids gissel. Filmen DU LEVANDE av Roy Andersson är ett mästerverk i Svensk dysterhet. Den sätter fingret på mycket av den outtalade ångest och vemod som finns när man skrapar på fernissan och den ofta glättade ytan som förevisas av var och varannan. Program som Bonde söker fru är dagens hit. Bonden Örjan Carlsson har svarat på frågan om han inte saknar att hångla. ”Nä, men jag har ju så nära kontakt med korna.” Tillvaron och filmen av Roy Andersson kan lätt sammanfattas med detta citat av John Donne (1572-1631). ”Varken våren eller sommaren äger sådan skönhet, som jag har skådat i ett höstlikt ansikte.”
”Utmattningssyndrom är en kulturellt betingad diagnos unik för Sverige. Den biologiska skillnaden mellan utmattningssyndrom och depression har inte belagts vetenskapligt”, skriver forskaren Marcello Ferrada-Noli. Vidare kan man läsa följande i artikeln i Dagens Medicin: Alltsedan Socialstyrelsen 2006 fastställde att det ofta är ”huvudsakligen patientens egen berättelse som ligger till grund för bedömningen av hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan” kan man sannerligen betvivla att sjukskrivningarnas tal motsvarar talet av egentliga sjukdomsfall. Allt tyder på att det svenska ”utmattningssyndromet”, i stället för en internationellt användbar diagnos, ändå skulle kunna finna utrymme i DSM series, det vill säga den klassifikation av psykiatriska sjukdomar som används i internationella sammanhang, under rubriken ”Cultural bound syndroms”. Där återfinns ett tjugotal nationsbegränsande syndrom som ”amok”, Malaysia, ”brain fag”, Västafrika, och ”falling-out”, Karibien. Gemensamt för dessa är enligt DSM den överväldigande ”distress” som individen kommunicerar genom ”symtomen” och uttalat behov av socialstöd. Detta erbjuds i den svenska kulturen i form av långtidssjukskrivning, och som i sin tur kan förklara missuppfattningen att svenskar skulle ha världens högsta andel av ”psykiskt sjuka”. Behovet att sätta rätt etikett på allt och allting kan ibland bli övertydligt i filmrepliker. Mia Farrows replik i Woody Allens film Manhattan är en sådan. ”När jag äntligen fick en orgasm, sa min läkare att det var fel sorts orgasm.”
Ett av vår tids stora hjälp- och undermedel är potensmedlet Viagra. Det hjälper numera även hamstrar (som ger sig ut på flygresor) att snabbare hämta sig från jetlag. Detta har nu helt i tidens anda uppmärksammats av juryn från redaktionen för den vetenskapliga humortidskriften Annuals of Impropable Research (krönika över osannolik forskning). Även vetenskapsmännen som efter långt och mödosamt arbete lyckades med konststycket att extrahera vaniljsmak ur kobajs blev uppmärksammade av juryn.. En annan forskare som fått pris är en britt som upptäckt att svärdslukare kan skada sig om de störs under pågående slukande. Det finns tillfällen när det känns som att det är rimligt det som annars är skrämmande. Det är alltså statistiken av förändringar som sker när människor läser, hör eller tar del på annat sätt av ny kunskap som jag tänker på. Det är tyvärr bara tre procent som leder till förändring. Kanske kan det göra att andelen hamstrar som bokar lågprisflyg inte kommer att öka nämnvärt eller att publiken kommer att störa svärdslukaren när han är uppslukad av sitt arbete. Det känns skönt att kunna meddela att amerikanska vapenbutiker har börjat sälja skära pistoler för att dämpa kvinnors motvilja mot skjutvapen. Forskningen av dopingpreparat går ständigt i frontlinjen och efterhand är det en och annan som kommer ut med budskapet om att misstankarna har varit befogade. Att sprintern Marion Jones varit dopad är ingen överraskning för någon intresserad av hennes idrott. Jag tror ända att det är mycket lättare för en amerikan eller en katolik att erkänna, gråta och be om ursäkt. Då är det snart över och glömt. Kanske är det som Sylvester Stallone sagt om sitt alter ego. ”Rambo är inte våldsam. Jag betraktar honom som en filantrop.” Om däremot en svensk idrottare som oftast talar om sig själv i tredje person och mest talar i adjektiv eller adverb skulle komma ut med liknande information, då blir omgivningens dom total och det blir en oändlig resa i ingen mans land. Ludmilla Engqvist är ett gott exempel på den här typen av Golgatavandring, det finns några andra exempel också.
Godhet är en trend idag. Svenskarna står i kö för att rädda världen. Försäljningen av rättvisemärkta produkter har ökat med 63 procent. Investeringen i etiska fonder har dubblerats. 20 procent har försäljningen av kravmärkt ökat. Huvudskälen anses vara medmänsklighet, en ökad vilja att ta ansvar för samhället och ett behov av att känna sig behövda. Andra vill hitta en mening i livet och en del döva samvetet. Skälen är som synes varierande men det känns glädjande att en sådan här trend har kommit. Min teori är det kan vara att vi fått en stark regering med en anonym ledare som skrotat både försvar och kyrka. Då tar frivilliga krafter ett större ansvar när inte staten gör detta längre. En förmodligen omedvetet strategisk framgång för regimen. Det kan tänkas ytterligare en valmandatsperiod innan det kan bli så humant i Sverige att det räcker med att skaffa sig en mantel eller liknande munkklädsel och man kan gå runt och få all den man behöver för dagen. Årets nollnoll match var debatten mellan landets anonyme statsminister och oppositionsledaren. Hade det varit brottning hade båda två diskvalificerats för passivitet. Supportrarna röstar på sitt ”lag” på respektive färgs hemsida. Överlägset flest röstare har Aftonbladet (s), där vinner (s) klart. En folkspillra som sammanlagt består av en tiondel av konkurrentens röstare finns på tidningarna Expressen och DN. Här vinner (m) ännu mera klart. Skall vi enbart lita på de som lever sitt liv fångade på nätet och röstar och tycker som alla andra så färgas man av vilken färgs sida man röstar på. Ett annat fångstnät är Facebook. En gigantisk fälla som har lockat 19 miljoner anhängare. I USA pågår nu ett statligt forskningsprojekt som går ut på att göra personlighetsprofiler på varje människa som figurerar på Facebook. ”Kontrollen blinkar blå” är en gammal hit med bortglömt band. Stackars unga och gamla människor som går på det här bondfångeriet att vika ut sig och sitt liv för total registrering. För att verkligen få en uppfattning om en människa så måste man gå tillbaka till en artist som hade förmågan att både träffa rätt och uttrycka sig väl, Groucho Marx. ”Han må se ut som en idiot, tala som en idiot, men låt inte lura dig, han är verkligen en idiot.” Vad återstår att tillägga efter en sådan analys.
”Hösten är en andra vår, där varje löv är en blomma.” Albert Camus (1913-1960) får med detta citat avsluta denna veckas funderingar. Frågan som lämnas öppen är vem som skall få Nobelpriset i litteratur. Torsdag 11:e oktober kommer den ständige sekreteraren i Svenska Akademin att lämna detta budskap till en häpen media och omvärld. Det blir givetvis en fullständigt okänd författare för de flesta av oss. Gärna från ingenstans, men förmodligen från världens centrum USA eller Australien, logiskt eftersom Europa och Afrika har fått många pris den senaste tiden. Det är som med olympiska spel – för sponsorernas skull måste man försöka med en fördelningspolitik.
P.P