Vid strupens mest sårbara punkt………..
…….alltså när smällar utdelas på broskringarna mitt på halsen. Det är situationer som höjer min vakenhetsgrad absolut mest under handbollsmatch. Halsen är känsligt område som kan ge förlamande skador. Ledbandsskador i fot och knä och andra åkommor är ringa i jämförelse med dessa broskringar. Nu är det i alla fall dags att ringa in en ny oviss säsong av en nagelbitande spänning ända till sista kastet varje match. Lagen byter inte bara tröjor och reklammärken på plaggen varje säsong. Spelare och tränare kommer och går. Materialförvaltaren i sin skrubb är det som består när krutröken lagt sig efter säsongens stora kraftansträngningar. Optimismen spirar alltid så här innan seriestart. Alla lag och även individuella spelare kommer att göra en bättre säsong än föregående år. Men jag säger som det ryska ordspråket. ”Av ord blir inte buken full.” Förmodligen kan man inte prata ihop en ansenlig poängskörd, hur välartikulerad man än må vara. Jag vet inte hur många gånger lag som själva tyckt sig vara bättre på varje plats, i varje moment och egentligen helt överlägsna sina motståndare ändå står som förlorare när slutsignalen ljuder. Framförallt har detta blivit ett lokalt signum. Viljan att vinna har blivit mindre stark och något utvattnad. Forna idrottsstaden Västerås har blivit Mälarstaden. Det är kanske symboliskt att det blivit vatteninriktat eftersom kvalitén på topprestationer har sjunkit. Och lättast sjunker man i vatten. Västeråsidrotten har visat upp en tendens de senaste åren som påminner om Oscar Wildes citat. ”Engelsmännen har en mirakulös förmåga att förvandla vin till vatten.”
Att sticka ut näbben och kaxigt uttala stora visioner om enastående framgångar och guldglans är något som man brukar få äta upp om inte drömmarna uppfylls. Många är ledarna som kommer att svälja denna kalk även denna säsong. Vad skall vi förvänta oss av årets bollande flickor och pojkar i IVH? Som jag ser det är våra små spelare för stora och våra stora spelare för små. Detta i fysionomi, alltså har storleken en viss betydelse. När vi tittar på topplag i Europa, Danmark och Norge så är det annorlunda. Tendensen är den samma, bland såväl damer som herrar. De små är mycket små och kvicka. De stora i lagen är mycket långa och breda. Detta ger en kompakt försvarsmur och ett snabbt kontringsspel, den moderna handbollen. Denna anses vara mycket snabbare än forntiden när herrarna Carlén, Wislander, Olsson och Thorsson dominerade i sporten med en annan typ av handboll. Modern handboll är en spring-, hopp- och kastfest. Alltså en slags friidrottsgala varje match, den springande punkten är vävnadstoleransen för löpning i hög hastighet med många upprepningar. Detta kräver mera löpträning än gym. Förmågan att tåla smärta är en del av undret bakom de Kenyanska framgångarna i löpning. En nation som med 0,5 procent av jordens befolkning år 2004 stod för 51 procent av världens tio främsta tävlingsprestationer i löpning på respektive distans från
En framträdande roll i skogen besitts av träden. För att göra en jämförelse med storlek, och omfång mellan skogens träd och handbollsplanens ståtliga ”trän” är kanske inte helt rättvis men ganska lustig. Trots sin mäktighet lever stora ekar farligt. Luftföroreningar, dikning, förändrad markanvändning och sjukdomar är bara några hot mot ekarna. Många jätteekar har dött av trängsel och brist på solljus när tidigare öppna marker växt igen. Mittsexor är normalt handbollsplanens ekar. I Västerås där publiken är svårflörtat så står ofta våra storvuxna mittsexor overksamma helt utan trängsel i motsats till namnen ek i skogen. Ingen risk att någon skulle gå hädan på grund av trängsel. Ibland kan det röra sig om så stora hål i försvaret att tankarna leds osökt till ordet nesofil, alltså öälskare. Då är det bra om man kan uppskatta att vara som ensam på en öde ö. Giganten i alla fall sett till storleken bland de lokala träden är en ek med omkrets på
Årets upplaga av IVH:s damlag är ungdomlig entusiasm. Och består mestadels tjejer som precis lämnat den allmänna skolplikten eller fortfarande är tonåringar och befinner sig i sin tillväxtpuckel. Hur lagets kapacitet är har jag ingen total tvärkoll på. Ett är dock säkert att headcoachen Lindsgård kommer att med en dåres envishet att hävda att laget är bäst och näst intill oslagbart mätt i svenska måttstockar. Han har till och med råd att låna ut en av lagets bättre spelare (veteranen Jessica Enström) till ett blygsamt lag i danska ligan. Lindsgård har om jag läst lokaltidningen rätt med skarpa glasögon ett jättelöfte och flera supertalanger till sitt förfogande. Ända vill jag flagga för att framgångarna står och faller med den sista utposten. Sanna mina ord men målvakten är skillnaden mellan en topp fyra-plats eller en blygsammare placering i väntan på vårens stora urladdning när alla pusselbitar faller på plats och laget kommer till en ny avgörande semifinal. En viktoria i en sådan tillställning kan mycket väl åstadkommas av årets starkaste nyförvärv, Viktoria Karlsson som är åter efter ett år av gedigen utbildning i att vara skadad.
Grabbhalvan har fått en lottning som kan vara en kick mot tabelltoppen. Vi möter de på pappret mest tänkbara motståndare som kan tänkas vilja lämna alla poängen ifrån sig i seriens inledning. Spelet och skärpan har varit ömsom vin men mest vatten i träningsmatcherna. Det finns som i McDonaldsreklamen stunder när det är grymt bra, sedan faller vi i ett fritt fall till ett tempo som inte finns som ett tillgängligt val som möjlig variabel när man vill spela upp något långsammare på videon. Anfallsspelet kan ibland påminna om en strof i Sofia Stenströms dikt Venus Vanish. ”Det nödvändiga i att misstänkliggöra varje form av början och slut.” Så har en del av våra överväxlingar sett ut under stundom. Här finns en likhet med friidrotten. Precis som i stafettlöpning handlar det om överväxlingar och tappade pinnar, eller bollar. Fel fart och timing kryddat med kastlösa avslut som leder till kontring mål bakåt. Men om vi får växlat in på rätt spår och alla goda krafter tar sig samman så finns det kapacitet för att konkurrera om en plats i solen eller till och med topp fem. Givetvis kommer den forna danska kolonin Skåne att dominera denna första uppsättning av allsvenskan. Som har alla förutsättningar att bli lika bra som den första upplagan av Superettan i fotboll var. Då gick Djurgården och Malmö upp i allsvenskan för att vara med och vinna SM-guld de närmaste åren, båda två. Vi kan förvänta oss något liknande av denna första allsvenska i handboll. IFK Ystad blir givetvis favorit. Oraklet Krister Lindgren har återbördats till den skånska myllan kommer att charma idrottshallar i Sverige igen efter att erövrat Danmark och Norge de senaste åren. Sedan är det många som konkurrerar om positionerna närmast. Hallby är betrodda och med all rätt, de har tagit ett skutt framåt varje år. Serien har kanske flera karismatiska tränare än spelare denna säsong. De är storheter på olika sätt och det kommer att bli svårt för valpiga journalister i fläskkotlettfrilla att sätta sig på seriens tränare. Är lyset tänt, målvakten vaken, skyttarna lika säkra som skidskyttar som inte vill göra en straffrunda i onödan och kantbollarna studsar rätt då kan det bli en angenäm resa rakt in i handbollens finrum för Västerås svänggäng IVH. Skadorna tar vi hand om enligt RICE-principen. Taktiskt inför varje match får vi tänka som George W Bush. ”Våra fiender är nytänkande och påhittiga och det är vi också. De slutar aldrig fundera på sätt att skada vårt land och vårt folk och det gör inte vi heller.” Min prognos och ett slutord inför seriepremiären är att i det långa loppet vinner det bästa laget!
P.P